Donna Juanita. – Kvinnor får inte samma möjligheter att vara mänskliga och ta för sig, säger Gina Dirawi som spelar den frigjorda Donna Juanita. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
"Donna Juanita, syster till Don Juan, var en señorita som var lika pilsk som han". Så sjöng Monica Zetterlund i Hasse och Tages skruvade revy "Spader, Madame!". Juanita återuppstår nu på Kulturhuset Stadsteatern, i en nyskriven musikal av Johanna Garpe och Erik Norberg. Och regissören föll för Gina Dirawis friska "hejdlöshet".
– Jag hade inte läst manus men när jag fick veta vem Donna Juanita var kände jag "det här är jag". Förutom att hon förför varje man, säger Gina Dirawi, som först inte var helt bekväm med att spela teater.
Scenvana har hon, Dirawi har varit programledare för både Melodifestivalen och Grammisgalan och inledde sin karriär med satirer på sin blogg. Men att varje dag vara sårbar inför en hel ensemble tyckte hon var tufft.
Musikalen gör nedslag i Kramfors, på 1960-talet. Anita provar en dag sin mammas brudklänning och får panik över livet hon väntas leva. Hon rymmer tillsammans med sin bror och tar namnet Juanita. Under en resa genom Sverige förför hon brevbärare, präster och tunnelbaneförare, alla hon kommer åt.
"Herregud vad hon ligger", var en av Gina Dirawis första tankar om rollen.
– Men fram för allt tar hon makten över allt i sitt liv, sitt sätt att äta och sitt sätt att röra på sig, säger Sundsvallstjejen.
Det kitt som håller samman historien är 28 av Hasse Alfredsons och Tage Danielssons klassiska låtar. Musikalen befolkas dessutom av karaktärer som är blinkningar till humorparets universum. Gina Dirawi hade till en början ingen relation till deras skämt.
– "Jeff jeff, pam pam", vad betyder det, säger 25-åringen skrattande och fortsätter:
– Men de har ett litet norrländskt sätt, ett "allt är skit". Och allt de sjöng om kan man känna igen i dag.
"Donna Juanita" får premiär den 30 september.
Elin Swedenmark/TT