Stark personlighet. Sarah Suco som spelar Emma får beröm för sin roll i ”Klippet”.
Solidaritet är ett ord som inte längre är så gångbart i det svenska samhället. Inte heller någon annanstans för den delen.
Den franska filmen ”Klippet” handlar om en kvintett människor som inte har det så lätt.
Men de har en fördel gentemot många andra. De har nämligen ett arbete. Jobbet är kanske inte det bästa. De jobbar som snabbköpskassörer på lågprisbutiken Discount.
Underbetalt och stressigt men samtidigt finns det en väldig gemenskap mellan de anställda.
Men så börjar varslen komma. Det handlar inte om att företaget går dåligt. Det handlar mer om att, som det så vackert heter, "effektivisera verksamheten".
Den ansvariga på Discount, Sofia, får dessutom gå en chefskurs för att lära sig att säga upp folk på ett diskret sätt och inte bry sig om arbetsmarknadens regler. Istället startas en tävling mellan arbetskamraterna där de snabbaste på jobbet får behålla sina arbeten.
Det skapar förstås en obehaglig stämning och när de anställda har en fest så kommer Gilles med en i hans tycke strålande idé. Att ta vara på alla varor som slängs på grund av att bäst före-datumet gått ut och starta en egen lågprisbutik för de många fattiga som finns i området i ett solidaritets-projekt.
Naturligtvis går det att ifrågasätta om det är stöld eller inte. Och för en ”kolla-datum-jägare” som jag är det förstås väldigt besvärligt att tänka tanken att varorna kanske inte alls är ovärdiga som människoföda.
Jag tycker ändå att det positiva överväger. Att regissören Louis-Julien Petit lyckas få fram det omänskliga i en värld där anställda till och med tidsstuderas när de går på toaletten. Är jakten på maximerad vinst så mycket viktigare än hur de anställda mår?
Jag fastnar mest för rollfiguren Emma som är en ensamstående mamma som gör allt för att klara vardagen för sig och sin son.
Jag får en så härlig känsla i kroppen när hon tar bladet från munnen och förklarar hur hennes liv ser ut för en snorkig tant. Det går inte att bara ta emot hela livet.
Sarah Suco ger den rollen en härlig lyster och jag känner att det bakom den leende kassörskan finns en riktigt stark personlighet.
Gilles (Olivier Barthelemy) känns också som en sund människa som inte bara tänker egoistiskt.
Det är också lätt att tycka illa om Sofia (Zabou Breitman) som totalt saknar empati för andra människors känslor. Det är inte lätt att spela elak heller.
Överhuvudtaget är det här en udda fågel väl värd att se i en annars ganska stereotyp filmrepertoar.
Jag känner att det bakom den leende kassörskan finns en riktigt stark personlighet.