Värmeböljan börjar lida mot sitt slut och det är återigen riskfritt att hantera sina vinylskivor utan att de böjer sig. Vilken lyx att kunna bläddra, lyssna och njuta igen. Tänkte därför göra proceduren kort och bjuda på fem favoriter för stunden, direkt ur samlingen. Häng med.
Judas Priest – "Turbo". Ja, jag har tjatat om ”Turbo” tidigare, men det är bara att inse att det är en skiva som trots sitt dåliga rykte förtjänat en plats bland bandets klassiker. Lyssna på ”Hot For Love”, balladen ”Out In the Cold”, eller det pulserande titelspåret så förstår även en tråkmåns som du att det här är heta, farliga grejer.
Fleetwood Mac – "Tusk". Vid sin release 1979 det hittills dyraste albumet någonsin som spelats in kanske intresserar någon att veta. Inte speciellt uppskattad då, men har precis som ”Turbo” fått upprättelse nu. Kanske den bästa 50-kronorsplattan jag har i min samling. Ett dubbelalbum som har precis allt. Bättre än ”Rumours” enligt mig.
The Mission – "Gods Own Medicine". Nu snackar vi. Debutalbumet med "The Mission" bör, nej förresten, ska finnas i varje svartklädd människas skivsamling. Allt annat är helt otänkbart. Inledande frasen ”I still believe in God, but God no longer believes in me” sätter tonen direkt och ingen låt är inte en klassiker. Köp nu, eller fortsätt leva ett fattigt liv. Det är ditt val.
Kraftwerk – "Kraftwerk". Innan Kraftwerk var det Kraftwerk du tänker på så spelade inte bandet elektronisk musik utan en tidig variant av krautrock. På denna debut från 1970 samsas alla möjliga instrument i en kakafonisk blandning som om den spelas i de flesta föräldrahem möts av reaktionen ”stäng av det där oljudet, är du helt galen, det där går inte lyssna på, vad tror du att du gör!?”. Hur bra som helst.
Sleep – "Dopesmoker". Vad mer behöver sägas än att ”Dopesmoker” är en låt på över en timme, gravt influerad av Black Sabbaths riffkonster.