KAN SINA SAKER. Kammarorkestern med sin hemvändande solocellist
Kammarorkestern ville fira att det var 200 år sedan en svensk dog i strider på svensk mark. Utan behov av en dirigent följde de förste violinistens ledning och värmde upp med Felix Mendelssohn stråksymfoni nr 13 C-moll. Det är bara att hålla med Daniel Furugren som sa: Hur bra det kan bli när man slutar strida och spelar och har roligt tillsammans i stället.
Haydns stora cellokonsert i D-dur har en oerhört krånglig cellostämma med dubbelgrepp och flagoletter. Man kan tänka att när det finns en hel stråkorkester att tillgå så ska väl solisten inte behöva ackompanjera sig själv. Men ack så imponerande det låter, så läckert. En del av de kadenzer som improviserades på Haydns tid skrivs av solisten själv idag. Och som Anders Öberg spelar. Visste man inte såg man det inte så skulle man inte tro att han vände på stråken. Publiken jublade och fick höra Saraband ur Bachs solosvit för cello i D-dur som extranummer.
Tjakovskijs stråkserenad i C-dur skrev han när han skulle ha semester. Men han klarade varken av att äta eller sova så han började planera sin nästa symfoni och plötsligt mådde han rätt bra igen. Uppbygglig melankoli gick över i munter snärtig musik och uppskattades mycket av åhörarna som fyllde nästan hela mittensektionen.
Som extranummer kom ett riktigt uppfriskande pizzicatonummer, en knäpplåt, Frasse av Olle Adolfsson som förre musikskolerektorn Nils Eriksson arrangerat för Kammarorkestern som verkligen imponerade denna kväll. Dessutom har de en annan konsert med lutisten Jonas Norberg redan den 26 november.
Karin Lundström Rawden
VIRITUOUS. Anders Öberg solocellist från Köpenhamn uppvuxen i Skellefteå.
SUPERKONCENTRERADE. Cellisterna Kristina Aldenbjörk och Daniel Furugren och kontrabasisten Åke Markgren.
PRESENTATÖR. Daniel Furugren, ordförande i kammarmusikföreningen berättade om historiken bakom styckena.
HELNÖJD. Konstnärlige ledaren Gunnar Jonsson.