Crystal Reed i ”Ghostland”.
Titel: Ghostland
Sverigepremiär: Biostaden Aveny, Skellefteå.
Skådespelare: Crystal Reed, Mylene Farmer, Anastasia Phillips med flera.
Regi: Pascal Laugier
Betyg: 1/5
Det fanns en tid då skräck enbart handlade om att förnedra kvinnor. Att de lättklädda och skrikande skulle försöka undkomma potentiella våldtäktsmän och mördare.
Tyvärr är det just det den här filmen går ut på. Det känns både förlegat och faktiskt riktigt obehagligt att sådana här manus fortfarande filmas.
Det handlar om en familj, mor och två döttrar som flyttar till ett ensligt hus på landet. Det är dessutom befolkat av väldigt många dockor. Inte direkt onda, men åtminstone rätt läskiga att se på. Hur nu de passar in i historien
Den ena dottern drömmer om att bli författare i skräckgenren. Samtidigt är hon den mer lättskrämda av systrarna. Hon har hemska mardrömmar och tål inte blod.
”Det känns både förlegat och faktiskt riktigt obehagligt.”
Naturligtvis kommer det sedan en, eller rättare sagt två, obehagliga figurer och attackerar den lilla familjen.
Den ena är en grymtande varelse som det faktiskt är lättare att tycka synd om än de som drabbas. Missförstå mig rätt; jag sympatiserar inte med honom men han känns som ett mobbningsoffer som är i behov av akut vård och hjälp.
När sedan Beth lyckas som författare är det faktiskt lite svårt att skilja vad som är dröm och vad som händer i hennes verklighet. Kanske för att vilseleda oss tittare men det gör bara det hela ganska så obegripligt.
Så det här känns verkligen som en film som det är lätt att hoppa över. Det låter faktiskt lite pinsamt men långa partier av filmen känns det som att jag har lust att lämna biosalongen och ta mig en kopp kaffe för att det ändå inte händer någonting. Eller alternativt, går att räkna ut vad som händer tio minuter innan det sker.
Crystal Reed, som spelar den vuxna Beth, försöker i alla fall göra någonting av sin roll. Men det är hon helt ensam om.