Joakim Wallström håller på att stänga A West Side Fabrications kontor – men skivbolaget fortsätter
Högst upp i trähuset på Tjärhovsgatan är det få lediga ytor. På skrivbordet, golvet, i hyllorna och förråden, där trängs otaliga cd-skivor, vykort, pressbilder och vinylskivor. Joakim Wallström bläddrar genom album som aldrig gavs ut, album som gavs ut i allt från Japan till USA och konstaterar att det är som en tidsresa – genom Skellefteås musikhistoria, men också ett dokument över svensk indie under 90-talet.
Platsen är skivbolaget A West Side Fabrications kontor, och för Joakim Wallström som driver det är det bråda dagar. I slutet av november stängs porten för gott, och allt måste städas bort eller magasineras.
– Jag har ju levt i det här i många år, men det är först nu när jag går igenom allt vi har gjort som jag inser vilken häftig resa det varit, säger han.
Allt började i slutet av 80-talet. Tillsammans med ett gäng kompisar startade Joakim Wallström Musikfabriken, som nu är kulturföreningen Mullberget, och dök ner i ett eget musikskapande.
– Vi gillade lite obskyr musik, så då bestämde vi oss för att spela själva. Och tanken slog oss att vi också kunde börja ge ut det vi spelade. Där föddes A West Side Fabrication, säger han.
Musiken som gavs ut hade främst vuxit fram i Skelleftekällare, och till en början var det småskaligt. Men så knöt bolaget till sig Mindre Modiga Män och Popsicle och något förändrades.
– Ja, det var nog då det började gå bra på riktigt. Popsicles "Not forever" spelades hela tiden på radio, säger han.
90-talets stora indievåg svepte över landet, och det lilla Skelleftekontoret spelade en stor roll. Joakim Wallström bläddrar bland cd-skivorna. En hel kartong är fylld av välbekanta ansikten; Maria Andersson, Jennie Asplund, Johanna Asplund och Josephine Forsman från Robertsforsbandet Sahara Hotnights, ett av länets stora rockexporter.
– Vi spelade in hela deras debutalbum "C'mon let's pretend" men innan vi hann ge ut det blev de uppköpta av ett större bolag och slog igenom. Så det här albumet gavs aldrig ut, utan istället blev det en annan version med lite annorlunda låtlista och annat omslag. Det är sådant du påminns om när du städar ut kontoret, säger han.
Där finns också The Wannadies allra första singel, och minnena av en grammisvinst.
– Vi fick en grammis 1993 för att vi satt Skellefteå, Norrland och indiemusiken på kartan. När jag tänker tillbaka känns det hedrande, att vi haft betydelse på det viset.
De senaste fem åren har bolagets kontor främst varit lagerlokal, och musikindustrins utveckling med streamingtjänster innebar att det blev svårt att driva skivbolag.
– Det här gör jag ju för att jag brinner för musik. A West Side Fabrication kommer leva vidare trots att vi flyttar ut härifrån, men det blir på hobbybasis, säger Joakim Wallström.