Martin "E-Type" Eriksson fick Skelleftepubliken att dansa – men slog inte publiksiffran under festivalen 1999 som uppskattningsvis låg på 15 000 personer.
E-Type. Ja, var ska vi börja? Kanske vid spelningen på torget 1999, där något slags publikrekord ska ha slagits. Eller kanske vid starten, i början av 90-talet. För det är inte särskilt mycket som har förändrats sedan dess. Det är fortfarande pyro, halvkass sång, och en hel del hårviftande.
Exakt så inleds också konserten på torget under torsdagskvällen. Den ena eurodiscodängan efter den andra avlöser varandra och på många sätt är det som att kastas tillbaka till mellanstadiediscon och stökiga gympasalar.
Jag tror att E-Type är just det för många – ett avlägset soundtrack till en dåtid, något du inte lyssnade på aktivt men som ändå fanns med i periferin. Men för Skelleftepubliken är han också något mer, om vi ska tro på det som sägs. Han har gästat Stadsfesten otaliga gånger, bedyrar ofta sin kärlek till Skellefteå och lockar ofta mycket publik.
Och visst märks det att han är förtjust i staden. Han refererar till Skellefteås kärlek som det största i hans karriär, tar något som liknar shots med publiken och tar första raden i hand fler gånger än det pekas mot sommarhimlen av absolut ingen uppenbar anledning.
Visst, det dansas friskt i publiken. Och publikfrieriet är väldigt gulligt. Men det stora frågetecknet kring varför E-Type är så populär i Skellefteå kvarstår fortfarande för min del. Att det skulle bli en storslagen musikalisk upplevelse trodde nog få på förhand, men lite okomplicerad retroshow hade vi väl kunnat få. För trots pyro och techno som känns i bröstbenet är det lite för spretigt, lite för oengagerat. Varför ska han klättra överallt? Och visst går det att säga annat än "Orkar ni mer"?
Samtidigt finns det ljusglimtar – och de stavas före detta Skelleftebon Emelie Fjällström och kollegan Josefine Wassler. Som alltid har E-Type med sig tonsäkra kvinnliga musiker, och som alltid är det de som räddar det hela. Är det inte dags att de får headlina Stadsfesten istället?
E-Type spenderade mycket tid ute i publiken. Foto: Maria Wallin