Filmsagan på Plåtvägen fick ett dystert slut

I 36 år har filmstudion på Plåtvägen i Skellefteå varit en kraft att räkna med i svensk filmindustri. Nu har den gått i graven. "Det är en förödande förlust för Skellefteå och Filmsverige att den försvinner", säger filmaren Mattias Sjöstedt.

Vägs ände. Filmarna Jonas Lawes, Ronny Lindström och Niklas Åkerlund utanför studion på Plåtvägen, där verksamheten nu packats ihop och dörrarna stängts.

Vägs ände. Filmarna Jonas Lawes, Ronny Lindström och Niklas Åkerlund utanför studion på Plåtvägen, där verksamheten nu packats ihop och dörrarna stängts.

Foto: Per Strömbro

Kultur och Nöje2023-05-05 20:00

De senaste åren har liveproduktionsbolaget NEP Sweden haft hyreskontraktet för lokalerna. Men bolagets verksamhet hade inga egna behov av en stor studio. 

undefined
Regissören Ted Kjellsson i samtal med skådespelaren Thomas Krantz under inspelningen av tv-serien Skrotarna 2012.

Filmskapare som Jonas Lawes och Niklas Åkerlund på produktionsbolaget Seize The Frame och dokumentärfilmaren Mattias Sjöstedt har därför haft tillgång till studion som de kallar Norrlands bästa och den enda som på allvar lever upp till de högt ställda kraven från bland annat SVT.

– Det är sådana värden i den lokalen, det är inte bara en konstruktion med tak och väggar. Studion är väldigt påkostad och det finns få av samma rang i Sverige, ingen i norr, säger Mattias Sjöstedt.

NEP Sweden valde nyligen att säga upp hyreskontraktet. Jonas Lawes och Niklas Åkerlund började då lägga upp en plan för hur de skulle kunna ta över kontraktet tillsammans med andra intressenter. Att ta hyran för hela lokalen bedömde de som orimligt, men kanske skulle de kunna finansiera halva. 

Det hade varit tillräckligt för att fortsätta att producera film med hög kvalitet i Skellefteå och samtidigt kunna erbjuda en studiomiljö till allt från spelindustrin, som numera efterfrågar samma typ av faciliteter, till unga filmare.

undefined
Vägs ände. Filmarna Jonas Lawes, Ronny Lindström och Niklas Åkerlund utanför studion på Plåtvägen, där verksamheten nu packats ihop och dörrarna stängts.

Efter att fastighetsägaren NP3 Fastigheter lämnat en preliminär offert väcktes hoppet och ett intensivt arbete med att sammanföra intressenter började. Snart hade de avsiktsförklaringar från såväl Luleå tekniska universitet som Film i Västerbotten och Edelviks folkhögskola. Finansieringen skulle hålla. Då tog handlingen en vändning.

– Vi skulle precis starta upp ett aktiebolag för att hantera det, men ringde först upp till NP3 för att bekräfta att det fortfarande var intressant. Då fick vi beskedet att lokalen skulle hyras ut till någon annan, säger Jonas som istället för att utveckla Plåtvägen 2.0 snopet fick avveckla det hela.

Han upplever att de aldrig fick någon förklaring av NP3. När Norran ringer till NP3 vill Fredrik Pettersson, affärsansvarig, inte uttala sig om diskussioner som förts mellan parterna. Inte heller om vad som händer på Plåtvägen framöver.

– Det är ingenting jag kan kommentera i det här läget. Vi säger aldrig någonting om våra hyresgäster innan de själva vill kommunicera det.

Historien om studion på Plåtvägen inleddes 1987. Skellefteå hade en profil som industristad men det fanns en politisk vilja att bredda bilden. Campusområdet hade börjat formas och det fanns tankar på mer humaniora. 

undefined
Vy från arbete i studion med elever från filmscenografiutbildningen vid Edelviks folkhögskola.

Som ett led i att locka kreativa unga personer etablerades Nordiska Scenografiskolan som med inriktning mot tv- och filmscenografi snabbt blev en viktig aktör inom filmindustrin. Men den blev även en viktig samarbetspartner till bland andra Dramatiska institutet och SVT.

– På den tiden kunde man göra allt i Skellefteå. Det fanns en superdator, en länsteater och en väldig framtidstro. Politiker hade verkligen gehör för våra idéer, säger Kai Nedergård som var med och utvecklade skolan i ett tidigt skede.

I studion på Plåtvägen samverkade mängder av discipliner för att lära och ta filmproduktion till nya nivåer. De var pionjärer och bland de första i Skandinavien att sammanföra konventionell inspelningsteknik och datorteknik.

– Studion var ett nav och det skapade ringar på vattnet. Jag vågar påstå att mycket av den kreativa industrin som vi idag ser i Skellefteå är sprungen därifrån, säger Kai Nedergård.

Han får medhåll av Mattias Sjöstedt:

– Sedan är Skellefteå en maktfaktor inom svensk film. Du ser inte en Guldbaggenominerad rulle som inte har tydliga kopplingar hit. Studion har varit en otroligt viktig plantskola för hela riket.

undefined
Scenografen Ian Wilson och attributmakaren Andrea Kågström är två av dem som arbetat bakom kulisserna i studion på Plåtvägen med att bygga rekvisita. De gick båda programmet Film- och TV-scenografi/attributmakeri på Campus i Skellefteå.

Nordiska Scenografiskolan drev studion fram till 2004 då utbildningen blev en del av Luleå tekniska universitet och fick ett delvis förändrat upplägg. Film i Västerbotten tog då över och lyckades med diverse projektpengar att hålla studion igång till 2011.

Faktum är att den kunde ha försvunnit redan då. Skellefteå Industrihus som ägde fastigheten planerade att riva byggnaden, men den räddades av Ronny Lindström som en gång i tiden jobbat som tekniker åt scenografiskolan. Han drev Icon Studio som främst producerade sportsändningar på andra orter, men såg ett högre värde i studion.

– Jag var mån om att den skulle få fortsätta att vara öppen för filmskapare, säger Ronny Lindström som senare blev uppköpt av NEP Sweden – studions sista ägare.

Under alla dessa år har studion använts flitigt av bland andra filmkollektivet Popcore som skapade internationellt uppmärksammade och prisade musikvideos, men även av regissören Ted Kjellsson som filmade egna lustfyllda projekt som kortfilmerna ”Tompta Gudh” och ”Kapten Sverige” varvat med kommersiella uppdrag från globala giganter som Disney, Adidas, Coca Cola och Toyota. 

undefined
Kortfilmen "Tompta Gudh" av Ted Kjellsson spelades till stora delar in i studion på Plåtvägen år 2002.

Sedermera spelades även den absoluta merparten av Ted Kjellssons tv-serie ”Skrotarna” in på Plåtvägen.

– På den tiden trodde vi att det skulle explodera och att fler skulle söka sig till studion. Men det hände aldrig. Vi hade behövt mer draghjälp för att etablera Skellefteå som en plats att investera filmbudgetar i, det var ett för stort arbete för oss själva att dra i. Jag uppvaktade kommunen många gånger men upplevde ett svalt gensvar. De såg inte värdet i det, säger Ted Kjellsson.

Efter 20 år i Skellefteå har Kjellsson återvänt till Skåne och förbereder nu inspelningarna till uppföljaren av en av fjolårets stora svenska familjefilmer ”Håkan Bråkan”.

– Vi visade ändå att det går att jobba professionellt på högsta nivå med film i Skellefteå. Jonas och Niklas är fortfarande levande bevis på det.

Duon stod för den sista produktionen på Plåtvägen, en uppföljare till den tre år gamla och nästan osannolikt mycket streamade Star Wars-fanfilmen ”Force Of Darkness”.

undefined
Den sista inspelningen i studion på Plåtvägen – uppföljaren till Star Wars-fanfilmen "Force of darkness" – gjordes av Seize the frame i slutet av april 2023.

– Vi är uppe i 20 miljoner visningar av den. Det är helt galet. Vi hoppas att uppföljaren kan komma ut senare i år, men de kommersiella uppdragen går först, säger Jonas Lawes.

Nu är i alla fall de sista scenerna inspelade och det var en bitterljuv upplevelse för teamet.

– Direkt efter att vi sagt ”It’s a wrap” började vi montera ner studion och lasta flyttbilarna. Det kändes symboliskt och som ett vackert avslut på ett sätt.

Att bygga en liknande studio igen är inte realistiskt.

– Nej, nu får vi ta några steg tillbaka och fundera. Jag och Niklas har alltid överlevt och vi kommer att fortsätta att göra filmer. Men det fanns en lösning och det gör det ännu surare, säger Jonas Lawes.

Studion på Plåtvägen

Filmstudion etablerades av Nordiska Scenografiskolan 1987 och har sedan dess varit en samverkansplats för en mängd olika discipliner inom filmproduktion, traditionell inspelningsteknik och datorteknik.

Studion med en totalyta på 780 kvadratmeter innehöll en fullvärdig TV- och filmstudio på 150 kvadratmeter, en egen green screen studio på 200 kvadratmeter, sminkloge och kontor. Studion var den enda av sitt slag i Norrland.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!