Jag är gräsligt konservativ när det kommer till att lyssna på musik. Inte när det gäller vilken typ av musik utan hur jag lyssnar. Det ska vara den gamla skolan. Vinyl på skivspelaren, hög volym och vända mellan A- och B-sida. Det fungerar alldeles utmärkt. Dock. Jag måste ge den digitala musikkonsumtionen ett stort plus.
Nämligen att kunna spela långa musikstycken helt utan avbrott. Hur mycket jag än uppskattar att lyssna på sentida Swans monsterlånga låtar eller timmeslånga ”Dopesmoker” av Sleep i fina vinylutgåvor - lite störigt är det ändå att låtar bryter mitt i på grund av vinylformatets speltid. Fokus försvinner vid avbrottet. Exempelvis när jag tidigare lyssnade på förra årets mastodontsläpp ”Mirror Reaper” av amerikanska Funeral Doom-duon Bell Witch. ”Mirror Reaper” är inte bara namnet på albumet utan även titeln på den 83 minuter långa låt som hela skivan består av. Den går inte lyssna på från start till slut utan avbrott i annat än digitalt format. Till och med CD-utgåvan är delad på två skivor. Och vilken låt det är. Helt otroligt. Väl värd den extrema speltiden. Det finns inga alternativ annat än den digitala utgåvan för att få hela lyssningsupplevelsen utan avbrott.På jobbet, i bilen och på promenader är det trots allt praktiskt med det digitala musikutbudet. Det kan till och med en hårdnackad och känslokall bakåtsträvare som jag erkänna.
Det blir ju trots allt gräsligt opraktiskt att ta med vinylspelare, förstärkare, LP-skivor och så vidare i dessa situationer. Så låt gå. Jag betalar prenumerationsavgiften istället. För enkelhetens skull. Och sedan är det faktiskt rätt praktiskt när man har en bebis som kräver konstant uppmärksamhet att snabbt kunna knappa på mobilen eller datorn för att välja vilken musik vi ska lyssna på. Ska det bli något av ungen får man, som sagt, börja i tid.