Två generationer. Ett av reportagen i boken handlar om Malin Lundberg och hennes mamma Marianne som bakar ljusugnsbröd i Medle. Malin Lundberg var ett år gammal när hon var med första gången, det finns antecknat i bagarstugans egen dagbok. Hon tycker att det är viktigt att hålla kunskapen om baktraditionen vid liv.
Intresset kring matlagning har nog aldrig varit större. Samtidigt håller våra egna traditioner på att dö ut, sakta men säkert. En av dessa är tunnbrödet som bakas i vedeldad ugn och tillhör en av Västerbottens starkaste signum när det gäller ätbara sådana.
I höstas gav Anki Berg och Sirpa Kärki ut boken "Brödkult i Västerbotten". I den har de samlat reportage med tunnbrödsbagare från länets kommuner, ett kapitel om brödets historia samt recept. Läsarna får bland annat lära känna två kvinnor i Berglund utanför Burträsk som bakar bröd i en liten, nästintill fallfärdig bagarstuga samt historien om Släppträsks egna tunnbrödsbageri.
Men vad är då egentligen ett tunnbröd? Åsikterna skiljer sig åt, något Anki Berg och Sirpa Kärki lade märke till under arbetet med boken.
– Vi har utgått från all sorts tunnbröd. När vi kom till Skellefteå så stötte vi nämligen på patrull för här kallas ofta brödet för ljusugnsbröd, vilket är ett begrepp som bara existerar i norra Västerbotten. Vi lyckades lokalisera att gränsen för var namnet börjar användas är runt Ånäset, berättar Anki Berg, vars kärlek till tunnbrödet väcktes redan under barndomen.
Vad som däremot kan sammanfatta dagens moderna tunnbröd och tycks vara den gemensamma nämnaren oavsett kommun är basen på vetemjöl, jäst och socker – i mängder.
– De flesta använder jättemycket jäst och jättemycket socker. Det moderna tunnbrödet är en förtäckt bulle, säger Anki Berg och fortsätter:
– Brödet ska ha kort jästid och kunna gräddas snabbt.
Något som också blev tydligt under arbetet med boken var den höga medelåldern hos bagarna.
– Det är en utdöende tradition. Den stora gruppen som bakar är kvinnor över 60 år. Samtidigt är många väldigt medvetna och vill hålla liv i tunnbrödsbakandet, förklarar Anki Berg.
Även om bagarstugor överges och tunnbrödstradition blir allt mer bortglömd finns motståndskrafter och de som vill bevara mathistorien. När Anki Berg och Sirpa Kärki bestämde sig för att göra boken startade de en Facebook-gruppsom i skrivande stund har strax över 800 medlemmar och för några månader sedan bildades Tunnbrödsakademin.
– Tunnbrödet är på uppåtgående, definitivt. Det har nog att göra med att många delar har sammanfallit, exempelvis att vi vill handla allt mer lokalproducerat, säger Anki Berg.
Hur ska ett tunnbröd smaka, enligt dig?
– Det ska vara lite krispigt och småsegt. Sedan måste det vara salt. Okryddade bröd, och speciellt osalta, är så tråkiga.
Baka Anki Bergs tunnbröd!
Blandas ihop kvällen före:
5 liter mjölk
3 dl grädde
2 paket rågsikt
Salt och kryddor efter smak. En knapp msk salt per liter vätska brukar vara lagom.
På bakbordet:
Blanda i rågsikt och grahamsmjöl tills det blir en fast deg. Baka ut i grahamsmjöl.
Inte tillgång till bagarstuga? Anki Berg tipsar att det samiska tunnbrödet gakkhú går alldeles utmärkt att baka i vanlig ugn.
Det moderna tunnbrödet är en förtäckt bulle.