Så länge Hilda Karlsson kan minnas har hon sysslat med musik, men under många år var hon återhållsam och delade inte med sig av sin begåvning. Själv säger hon att ett dåligt självförtroende höll henne tillbaka.
– Jag har inte velat att så många ska få höra mina låtar då jag tänkt att det inte var något speciellt med dem. Det tror jag kan ha något att göra med att jag är uppvuxen i en musikalisk familj (hennes mamma är Annika Karlsson, som bland annat medverkar i A tribute to the Last Waltz, reds. anm), säger hon och fortsätter:
– Men nu när jag blivit äldre och modigare så har jag ändå förstått att det är något unikt.
I dagarna släpps Hilda Karlssons debut-EP "Dark horse" på ett flertal streamingtjänster. Skivan består av fem låtar och musiken kan beskrivas som mörkare pop med influenser från Tom Waits, Lykke Li och Joakim Thåström.
– Det är sådan musik jag själv lyssnar på så det är rätt naturligt att min musik inspirerats av dem. Min röst är också ganska skör så det blir en häftig kombination.
I Hilda Karlssons musicerande finns också hyllningar till att våga. Hennes artistnamn, Hilda Heller, kommer från ett smeknamn hon fick som upproriskt dagisbarn och titeln på EP:n är ett smeknamn på en annan slags rebell.
– Man brukar säga "dark horse" om en häst som helt plötsligt vinner ett travlopp. Det är en form av underdog som det finns något kaxigt i.
Vad är nästa steg när det gäller musiken?
– Just nu försöker jag få spelningar och det är lite av ett projekt som oetablerad musiker. Jag ser verkligen fram emot att spela och stå på scen då det har tidigare skrämt mig, men känns numera riktigt häftigt.
Hilda Heller lyckas med något som är riktigt svårt