Minns du när uppföljare var uppföljare? När film nummer två i serien hade en simpel tvåa efter titeln? När en trea var en trea och en fyra en fyra? Numera är det sällan så enkelt. I somras avslöjades det att ”District 9”-regissören Neill Blomkamp gör en ny ”Robocop”, men till skillnad från nyversionen med Joel Kinnaman som släpptes 2014 är detta en direkt uppföljare på Paul Verhoevens kulthyllade originalrulle från 1987.
Trenden fortsätter med ”Terminator” som också får en uppföljare som tar vid där ”Terminator 2” slutade. Den nya ”Terminator” ignorerar med andra ord vad som hände i både ”Terminator 3”, ”Terminator Salvation” och ”Terminator Genisys”, där sistnämnda i sig var en sorts mix av en uppföljare/reboot på de två första filmerna.
Men det tar inte slut där. Alldeles nyss fick vi en ny film i ”Halloween”-serien, men till skillnad från Rob Zombies ”Halloween” från 2007 och ”Halloween 2” från 2009, är denna ”Halloween” en direkt uppföljare till originalfilmen från 1978. Den väljer, precis som ”Terminator”, att låtsas som att de andra uppföljarna inte existerar. Allra minst Rob Zombies versioner.
Mest förvirrande är dock den purfärska nyheten att animerade familjefilmerna ”Shrek” och ”Shrek”-spinoffen ”Mästerkatten” ska få nyversioner. Notera: nyversioner, inte uppföljare. Det är Universal Pictures noga med att poängtera. Fast ändå kommer nyversionerna att innehålla samma karaktärer och ha samma röstskådespelare som i de tidigare filmerna.
När blev uppföljare så förbaskat omständliga? Här är en enklare idé: Istället för att krångla så förbannat och bolla fram och tillbaka med vilken film i ordningen som uppföljaren bygger på eller om det är ens är en uppföljare eller inte, borde manusnissarna och producenterna i Hollywood försöka fila fram lite nya koncept. I slutändan är det nog rentav lättare än att hålla på såhär.