Precis som att vart och vartannat multiplayer-spel ska ha ett Battle Royale-läge idag har upplägget med en gnabbande duo i singleplayer-spel också blivit populärt. Spelstudion Naughty Dog var tidigt ute med konceptet i det unisont superhyllade ”The Last of Us” från 2013 när de introducerade oss för Joel och Ellie – två omaka karaktärer som mer eller mindre ofrivilligt behövde följas åt och som under resans gång gick från att vara främlingar till att verkligen bry sig om varandra.
Ett liknande upplägg såg vi i Naughty Dogs nästa spel, ”Uncharted 4: A Thief’s End”, i vilket vi under stora delar av äventyret fick följa huvudpersonen Nathan Drake sida vid sida med sin äldre bror Sam. Det blev mycket gnabb karaktärerna emellan, många kontraster, men vi såg också band knytas och dynamiken förändras. Precis som mellan Joel och Ellie i ”The Last of Us.” För knappt två veckor sedan släpptes det extremt hyllade ”God of War” – en sorts nystart av den klassiska Playstation-serien där anti-hjälten Kratos gått från att dräpa grekiska gudar och förkovra sig i svettiga orgier till att vara ensamstående pappa. Åter igen har vi konceptet med en omaka duo (denna gång bestående av en kass farsa och en negligerad son) som munhuggs med varandra så fort ögonblick ges men som sakta men säkert fördjupar sin relation och får oss spelare att känna för dem.
Hela premissen med en omaka duo som måste samarbeta för att övervinna en svår uppgift är långt ifrån originell, inte minst om vi sneglar mot filmmediet. I spel finns det dock mycket mer potential i konceptet tack vare att de tillåter oss att följa karaktärerna under en längre tid och interagera med dem istället för att passivt titta på dem som i filmer. Med det sagt hoppas jag inte att det blir en inflation av diverse komplicerade familjekonstellationer i singleplayer-spel de närmsta åren – spelbranschen har ju en tendens att gå lite överstyr med trender ibland.