Många spel blir försenade under våren 2020, vilket är bra, menar Carl Brännström.
Spelvåren 2020 såg på förhand helt fullproppad ut, med titlar som ”Doom Eternal”, ”Resident Evil 3”, ”The Last of Us: Part 2”, ”Final Fantasy VII Remake” och ”Cyberpunk 2077” redo att blåsa publiken ur fåtöljerna. Jag skriver ”såg” eftersom vi nu enligt klassisk branschtradition har fått ett flertal förseningar på halsen.
”The Last of Us: Part 2” har flyttats fram till maj, ”Final Fantasy VII Remake” till april och ”Cyberpunk 2077” har puttats hela vägen till september. Andra titlar såsom “Dying Light 2” har flyttats fram på obestämd framtid. Mitt 15 år yngre jag hade troligtvis hoppsparkat sönder ett gäng utemöbler i frustration av dessa nyheter, men nutida Carl, 30+, drar istället en lättnadens suck.
Nu finns det ju en rimlig chans att faktiskt hinna spela igenom ”Resident Evil 3” i lugn och ro i april, för att sedan ta sig an ”Fina Fantasy VII Remake” utan att behöva fundera hur i allsin dagar detta ska klaffa med ”Cyberpunk 2077”. Ett spel åt gången, utan att ha en skämshög som växer i periferin. Alldeles lagom, enligt undertecknad. Dessutom får utvecklarna möjlighet att finputsa på sin produkt ytterligare innan den ska skeppas iväg. I slutändan blir alla glada.
Dessutom, ett gäng förseningar kommer inte att hindra spelåret 2020 från att bli ett av de mest spännande och händelserika åren på länge. Jag tvivlar att någon kommer blicka tillbaka på 2020 – året när vi fick både nya konsoler från Microsoft och Sony samt "The Witcher”-studions senaste Magnum opus - och sura över ett gäng förseningar.