Snart släpps spelet "Battlefield 5".
En av Sveriges överlägset största spelexporter är ”Battlefield”-serien från Stockholmsbaserade studion Dice. Förra veckan utannonserades ”Battlefield 5” – uppföljaren till ”Battlefield 1” (jag vet, numreringen är helsnurrig). Inom loppet av minuter började klagomål från förorättade spelare ploppa upp som ogräs på sociala medier och nätforum. På Twitter figurerade hashtagen #NotMyBattlefield flitigt. En del ogillade att spelet innehåller samurajsvärd och protetiska armar. Många var dock förbannade och djupt (djupt!) besvikna över det faktum att innehavaren av den protetiska armen är – håll i ratten hårt nu – en kvinna!
”Battlefield 5 är förstört av politisk korrekthet!”, skrålades det framför datorskärmarna. Konsensus verkade vara att kombinationen kvinnor och protesarmar inte hör hemma i ett spel som utspelar sig under andra världskriget, att det inte är vare sig realistiskt eller historiskt korrekt. Ett rätt märkligt argument kan tyckas då ”Battlefield”-spelare i tidigare delar bland annat kunnat:
- Hoppa ur jetflygplan i luften, prickskjuta motståndare med krypskyttegevär och sedan hoppa in i jetflygplanet igen (fortfarande i luften).
- Stå på ryggen på galopperande kameler och avfyra eldkastare.
- Döda motståndare med defibrillator.
- Ensam manövrera och skjuta med en stridsvagn.
- Stöta på den utdöda jättehajen Megalodon.
Att kvinnor aldrig förekom i strid under andra världskriget stämmer ju inte heller, så det är svårt att ta kritiken bakom #NotMyBattlefield seriöst. Är nu ”Battlefield 5” prompt förstört för vissa på grund av marginellt utjämnad könsbalans och väljer att bojkotta spelet i höst – ja, tråkigt för dem, men ärligt talat tror jag inte att dessa ”Inga kvinnor och proteser i mitt spel!”-krigare kommer vara särskilt saknade på servrarna ändå.