Foto: Nordisk film Kollegor. Kjell Bergqvist och Eva Röse är kollegor i ”Prästen i paradiset”.
Jag kan inte direkt påstå att Kjell Sundvall har gjort något revolutionerande när han placerar Kjell Bergqvist som präst i paradiset Phuket.
Däremot har Kjell Bergqvists hittat en perfekt roll som försupen och spelmissbrukande själavårdare i detta syndens näste.
Rollfiguren Krister är visserligen präst i svenska kyrkan. Men han lever sannerligen inte efter Guds bud.
Till Phuket kommer så hans kollega Carro för att förbereda invigningen av den nya svenska kyrkan. Men det är bara det att Krister förskingrat bort byggpengarna. Han har dessutom stora spelskulder till lokala ”businessmen”.
Så någon kyrka finns det inte. Ingen församling heller för den delen. Eller på sätt och vis har Krister en församling. Det är stamgästerna på den lokala svenska baren där det ses på hockey och samtalas om allt annat än kristna värderingar.
Så du förstår säkert åt vilket håll det lutar. Och då pratar vi inte om en himlafärd utan snarare en resa rakt ner i helvetets mörka djup.
Samtidigt är det en komedi så det är naturligtvis meningen att vi ska skratta åt det egentligen så sorgliga skeendet.
Och jag måste erkänna att jag stundtals har roligt åt speciellt huvudkaraktären Krister.
Kjell Bergqvist är som klippt och skuren för rollen. Han kan ju spela otrevlig, fullständigt samvetslös och ett riktigt fyllo. För att i nästa sekund visa stor empati för de människor som har problem med livet.
Eva Röse spelar Carro, prästkollegan och hon gör också bra ifrån sig. Hon får chansen att visa upp den frustration som drabbar en människa som är för godtrogen men till slut sätter ned foten på ett bestämt sätt.
Däremot känns det som att kärlekshistorien mellan Carro och Hannes (Richard Ulfsäter), känns lite påklistrad. Hannes är nämligen gentlemannen personifierad och när han och Carro åker på tur tillsammans blir det mest en reklamfilm för Thailand som turistmål. Fast det behövs förstås en snäll kille i handlingen för att förstå hur omoralisk Krister verkligen är.
Det finns också några roliga biroller. Björn Bengtsson spelar en discjockey med attityd, Atle Antonsen en svavelosande norsk fripredikant med glöd.
Så visst är det här en komedi som fungerar som underhållning för stunden. Men förmodligen glömd lika fort som du kliver ut ur biosalongen.
Han kan ju spela otrevlig, fullständigt samvetslös och ett riktigt fyllo.
Foto: Nordisk film Kjell Bergqvist har problem i semesterparadiset Phuket.