Masarin, som spelas av Kristine Gulbrandsen, och Loranga, Sonja Lindblom, intar Västerbottensteatern.
En gårdsplan, pyntad med grön soffa, en lada där mullrande djurljud sipprar ut och så gökuret som låter från tallen i skogen. Västerbottensteatern har förvandlats till en annan plats, en plats i gränslandet mellan verklighet och dröm men genomsyrad av lek och påhitt.
Där finns Loranga, föräldern med en tehuva på huvudet, som älskar reggae och som struntar i att arbeta. Där finns barnet Masarin, överlycklig över att ha en mamma som inte bryr sig om något och som alltid är redo för lek. Tillsammans formar de ett eget universum, som befolkas med en morfar med bacillskräck, en gammalmorfar som blivit ett gökur, tjuven Gustav och såklart – tigrarna i ladugården.
– Föreställningen handlar om den här annorlunda familjen, som bor tillsammans på gården och lever ett speciellt liv. Det händer saker hela tiden, och gränsen mellan vad som är fantasi och vad som är på riktigt växlar, säger Åsa Ekberg, regissör, som tidigare bland annat skapat sommarteatern "Tre kärlekar" för Västerbottensteatern.
"Loranga, Masarin och Dartanjang" har premiär på torsdagen och baseras på en folkkär barnbok av Barbro Lindgren, som gavs ut för första gången 1969. Precis som "S.E.N.S.E" från 2015 och "En julsaga" från 2016 placeras publiken mitt i berättelsen – de sitter på Lorangas gamla trädgårdsmöbler, slår sig ner på en stubbe och blir en del av den förunderliga tillvaron.
– Det här är en familjeföreställning, som riktar sig till alla oavsett ålder, och jag hoppas att den får folk att le lite mer. Och kanske kan det väcka någon tanke kring ett alternativt leverne, långt ifrån stress och måsten. Det är på många sätt en hyllning till lekens betydelse, säger Åsa Ekberg.
Upptåg, tigermatning och att hälsa på giraffen på skrothögen blandas med svensk reggae.
– Skådespelarna spelar och tolkar musik från bland annat Peps Persson och Kapten röd. Vi tyckte att stämningen i reggae passade bra till den atmosfär som råder på gården. Dessutom innehåller den musiken ofta tankar kring dagens samhälle, och en känsla av att man duger som man är. Precis som hos Loranga, Masarin och Dartanjang, säger Åsa Ekberg.
I rollistan syns bekanta namn, som till exempel Mikael Lindgren – eller morfar Dartanjang som han nu heter – som gör sin sista roll innan pension. Men där ryms också nya skådespelare, som Adam Stålhammar i rollen som tjuven Gustav och Sonja Lindblom som Loranga.
– Loranga är verkligen en person som kör sitt eget race, som gör precis som hon vill och bjuder på ett väldigt annorlunda föräldraskap, säger Sonja Lindblom.
– Och det är en berättelse som utmanar alla, både skådespelarna och publiken. Vad är på riktigt och vad är inte? Jag tror det är svårt att inte ryckas med, fortsätter Adam Stålhammar.