En stark trend verkar råda bland ett flertal hippa och talangfulla musikskapare världen över. Nämligen att låta sig inspireras och influeras av 1960- och 70-talets psykedeliska musik. Till undertecknads glädje är det dessutom många, exempelvis den lokala installationen Chicagojazzen Arkestra och givetvis internationella namn, som förvaltar detta ruggigt bra. Det amerikanska bandet Celebration med sitt nya släpp "Albumin" är ytterligare ett, om än betydligt mer avskalat och poppigt, exempel. Lägg därtill en lekfullhet som resulterat i att varje instrument får visa alla sina identiteter och en ljudvägg som påminner en aning om legendaren Phil Spectors (jepp, jag vågar göra den jämförelsen). Katrina Fords sköra men ack så drömska stämma, som även gästat några av Tv on the radio's bästa låtar, är dessutom pricken över i:et i bandnamnet Celebration.
Det enda irritationsmomenten är de lite mer rockiga låtarna som förstör helhetsbilden på detta myspysiga album. Men gå ändå inte miste om skivan och låt spåren "7'Sensai" och den avslutande låten med det ack så passande namnet "Don't stop dreaming" göra dig sällskap när höstmörkret gör sitt intåg.