Duon, tillika äkta paret, Andreas Werliin och Mariam Wallentin ger ordet avskalat en ny innebörd. För även om de tre tidigare skivorna inte direkt osat storband och instrumental mångfald är det på "Rhythm" i stort sett bara trummor och röst som finns kvar.
Det är såväl ovant som befriande att lyssna på de krafter som en sådan sparsmakad uppsättning kan förmedla. Och inget ont om trumspelet, men det här är Mariam Wallentins skiva. Med en av Svea rikes mest soulfyllda röster och ett uttryck som på bråkdelen av en sekund växlar mellan hysteri och andäktigt lugn hamras musiken rakt igenom de mest skottsäkra skyddsmurar som lyssnaren omger sig med. I kakafonierna som stavas "Gold digger" och "Mind blues" är det inget annat än ren och skär uppvisning.
Anders Samuelsson