Helene Karlsson använder sig av utsikten i Båtvik när hon målar. Bakom henne syns verket "Islossning".
Februarisnön ligger tjock vid Båtviks slingriga vägar, lika pudrig som vit. Allra längst ut i byn, med havet som ständig utsikt, finns Helene Karlsson. En inglasad veranda bjuder på första parkett till vårsolen, islossningen och krusningar på vattnet. Det är också där konsten sakta växer fram. Verken speglar utsidan, på många av taveldukarna dominerar blåtonade landskap.
– Det är här jag oftast målar, och vyn inspirerar mig mycket. Det som händer utanför fönstret letar sig ofta in i mina målningar på olika sätt, säger hon.
Ett av de största verken är skarven mellan vår och vinter, översatt av Helene Karlsson. Den första islossningen, full av vinklar, förändring och prövningar.
– Den gestaltar islossningen, men handlar också om mycket mer än så. Jag ser det lite som livsvägen, ibland är isen svag, ibland stark men saker och ting förändras konstant, säger Helene Karlsson.
I en annan tavla, placerad på ett stativ, ryms en svan.
– Den missade att flyga söderöver under vintern och blev kvar här utanför. På ett sätt går den sin egen väg, och visar mod. Det inspireras jag av, säger hon.
Den blå färgskalan syns i många av verken.
Förutom havet, utsikten och skiftningar i naturen är det just möten med människor – eller djur – som ger upphov till konsten.
– Färgstarka människor som stannar kvar i minnet, eller bilder som jag ser i sociala medier, de brukar jag översätta till tavlor. Folk som vågar förändra sin situation, bryta mönster och göra saker annorlunda ger mig inspiration, säger hon.
Det handlar aldrig om porträtt, utan istället om en känsla och atmosfär.
– Jag är ingen avbildare, utan jag drivs av att förmedla ett budskap eller stämning.
Helene Karlsson har levt ett liv kantat av skapande, men det var när hon gick i pension för några år sedan som hon började utforska måleri. Efter ett år på Solviks folkhögskolas konstlinje började hon landa i sitt nuvarande uttryck – abstrakt akryl som både sprakar av färg men också av blåskimrande lugn.
– Jag vill fortsätta upptäcka nya uttryck, det ger mig otroligt mycket.
Just nu pågår hennes allra första soloutställning på Galleri1.
– Jag har ställt ut tillsammans med mina klasskamrater tidigare, men aldrig på det här viset. Det känns jätteroligt, men också lite som att hoppa fallskärm. Jag hoppas att folk uppskattar det jag gör, säger hon.