Foto från filmen ”Trolljägaren”.
”När du sitter i bilenoch väntar på att ljuset ska slå om till grönt, brukar du då ibland fundera ut flyktvägar ifall typ ett troll som i ”Trolljägaren” skulle vandra förbi? Eller monstren i ”The Mist”?”
Jag ställde frågan till sambon. Just denna tanke hade konstigt nog inte slagit honom. Han tycktes inte ens tro att det var helt vanligt att tänka så. Men jag gillar hans följdfråga.
”Hur stora är de?”
För det är ju faktiskt extremt relevant. Det finns väldigt många olika sorters troll och monster och det måste man ta i beaktande ifall man ska backa ifrån, köra runt, köra rakt på eller kanske lämna bilen och springa och gömma sig i första bästa byggnad, alternativt häck, alternativt sopcontainer.
Möjligtvis var detväl specifikt att fråga om just troll vid rödljus, för visst erkände sambon sen att han kan föreställa sig en dinosaurie som tränger fram mellan träden när han kör på E 4. Och vid lite närmare undersökning tycktes min ”troll vid rödljus”-fundering inte vara så märklig.
Kollegan berättade att hon brukar fundera på vad som skulle hända om det kom en hord zombier stapplande genom skogen när hon plockar svamp. Och en bekant avslöjade att han emellanåt försöker lista ut hur han ska ta sig från sitt hem till kontinenten ”på en budget som jag kan skramla ihop hemma och som inte innebär några elektroniska spår” – ifall han plötsligt skulle vakna upp och vara efterlyst.
Min nästa fråga till sambon tyckte jag definitivt borde få ett jakande svar. ”Har du valt ut vilka låtar du skulle spela ifall du fick ett eget sommarprat?” Men nej, det brukade han inte. Ett snabbt meddelande till kompisarna visade dock att det här inte heller var någon ovanlig fundering.
”Både till sommarprat och till min begravning” tillade dessutom två personer.
Om vi alla oftare pratade om våra planer vid rödljus, på E 4, i svampskogen och för framtida sommarprat skulle konversationerna vid fikabordet bli mycket roligare.