Arne Müller har tidigare skrivit tre böcker om gruvnäringen – nu tittar han närmare på elbilen i "Elbilen och jakten på metallerna".
19 oktober 2017. Efter sju månader av väntan avslöjas det på en presskonferens i Stockholm att Skellefteå är platsen för Northvolts kommande batterifabrik. Där ska batterier till elbilar produceras och i Skellefteå firas den nya etableringen intensivt. För Arne Müller var det starten på ett pärlband av funderingar. Är elbilen räddningen? Finns det några negativa konsekvenser? Och varför pratar vi inte om det, isåfall?
– Vi är alla medvetna om klimatkrisen och ingen står bortom den, den påverkar oss alla. Därför finns det en ständig jakt på en magisk lösning, och elbilen har på många sätt fått den rollen. Om vi bara byter ut fossila bränslen mot elbilen, då blir det bättre. Jag kände att det inte är så enkelt, och att det finns komplikationer. Och de ville jag undersöka, säger han.
Arne Müller har tidigare skrivit böckerna "Smutsiga miljarder: den svenska gruvboomens baksida", "Stockholm, städerna och resten" och "Norrlandsparadoxen", varav han prisades med Guldspaden för den sistnämnda. De berör alla gruvindustrins påverkan på miljön, samhället och lokalbefolkningen – något som också är centralt i nya boken "Elbilen och jakten på metallerna". Den släpptes i dagarna och är frukten av funderingarna som väcktes i samband med Northvolts etablering.
– Jag började undersöka problematiken. Mark- och miljödomstolen har godkänt den första av fyra etapper av Northvoltfabriken, och jag blev nyfiken på exakt hur mycket metaller, till exempel litium, som behövs till den fjärdedelen. Och det handlar om två procent av världsproduktionen. Det är otroligt mycket, och det bara till en fjärdedels fabrik. Samtidigt pratas det om att det behövs kring 100 - 150 batterifabriker, hur ska metallen räcka till?
Arbetet med batterifabriken är igång – just nu förbereds markområdet som ligger på Hedensbyn.
I arbetet med boken har en sak blivit tydlig – elbilen är inte enbart en okomplicerad räddning, en räddande ängel för miljön. För att bygga batterier till elbilar, sådan produktion som Northvolt ska ägna sig åt, måste mängder av sällsynta metaller som litium och kobolt utvinnas. För det behövs många nya gruvor, men också en plan för hur dessa metaller ska återvinnas. I nuläget sker det nämligen bara i ytterst liten grad.
– Enligt världsbankens rapporter kommer till exempel produktionen av litium att 15-dubblas inom 30 år, det handlar alltså om en enorm mängd metaller som kommer behövas för att klara omställningen till elbilar. Och för att det ska gå är förutsättning att allt litium återvinns – idag finns det nästan ingen återvinning av litium, säger han.
Förutom mängden av metaller – och den ökade gruvbrytningen det skulle innebära – finns det ytterligare problem. Bilparken måste minska, menar Arne Müller.
– Vi har otroligt många bilar, i Sverige och i världen. Det är positivt med en omställning till elbilar, och bensin- och dieselbilarna blir snålare, vilket i sin tur leder till en utsläppsminskning. Men hela den minskningen äts upp när antalet bilar ändå ökar konstant. Det kommer inte gå om inte bilarna minskar – men vilken politiker vågar säga till bilindustrin att "nu måste antalet bilar bli markant färre"?
"Elbilen och jakten på metallerna" ges ut på Skellefteförlaget Ord & visor.
Precis som han misstänkte innan han påbörjade arbetet med boken är elbilens konsekvenser, framtid och nutid komplex och omfattande. Men vad som blivit tydligt är också att frågan engagerar.
– Jag är fascinerad över att det är så många som vill veta mer om detta. Många funderar över det här – är elbilen lösningen? Och det gör mig genuint glad.
Intresset för gruvnäringen startade på SVT i Umeå, där Arne Müller i många år jobbade som journalist. För ett tag sedan sa han upp sig för att kunna ägna sig åt bokskrivande och frilansande på heltid. Men hur kommer det sig att engagemanget hamnat där, långt under jorden bland gömda metaller?
– Ju mer jag fördjupat mig i ämnet, ju mer mångfacetterat har jag insett att det är. Det handlar om så mycket, om ekonomi, samhälle och miljö. Jag har tyckt mig se en obalans i informationen, där gruvindustrin är väldigt bra på att föra ut sin sida. Men det finns de som bor bredvid gruvorna, samt de som påverkas negativt, och som inte har samma möjlighet att höras. Jag vill balansera budskapet, säger han.