Magisk. Dansföreställningen "SOFA (R)" är utan tvekan årets scenupplevelse, enligt Emilie Sjölund.
Årets scenupplevelse...
Kenneth Kvarnströms och Jonas Nordbergs fantastiska "SOFA (R)"som gavs på Nordanåteatern för bara några veckor är utan tvekan det vackraste jag sett i år. Aldrig tidigare har en dansföreställning berört mig så mycket.
Årets band...
Först var de vänliga nog att besöka Skellefteå för att ge en alldeles magisk spelning och sisådär nio månader senare gav de ut en julskiva som har räddat alla jular för all framtid. Bandet jag pratar om är givetvis Weeping Willows. Vilka annars?
Årets duo...
Ellenor Lindgren och Saga Eserstam, namnen bakom den feministiska friteatergruppen Teater Bartolinis, är Skellefteås roligaste duo. Om inte Sveriges roligaste duo. Dessa skärpta donnor lyckas sätta prickarna över ä:et i "Skelleftä" varje gång och dessutom med väldigt smarta slutsatser. Missade ni deras "Fishtank"-föreställningar (skäms!) så finns exempel på duons material upplagt på Youtube. Spana in dem nu genast!
Årets tv...
Kanske lite klyschigt men jisses så bra "True detective"var. Spänningen, miljöerna och Matthew McConaughey och Woody Harrelson som grisiga detektiver i den amerikanska södern är en oslagbar kombination.
Årets läsning...
Tre böcker som jag fortfarande bär med mig är Anneli Jordahls "Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona", Patrik Lundbergs "Onanisterna"och Lena Dunhams "Not that kind of girl".
Årets jobbhelg...
Skedde under Trästockfestivalen. Snittade nog på 18 jobbtimmar per dygn. Men vad gör det när man har som jobb att kika/fotografera/skriva om några av Sveriges bästa band?
Årets bästa initiativ...
I väntan på det redan så omtalade kulturhuset har ett gäng kloka unga personer gått ihop och startat ett alternativt kulturhus. Där finns ateljéer, kontors- och utställningslokaler samt foto- och musikstudio. Och dessutom ett kafé där det arrangeras spelningar med jämna mellanrum. Upp med båda gillatummarna till detta fina initiativ.
Årets antiklimax...
Kom tidigt. Ja, redan i februari faktiskt. Invigningen av kulturhuvudstadsåret i Umeå var bara för påkostad och omständig. Skellefteå skulle också ta del av glansen från grannstaden i söder. Men vad hände egentligen? Var tog alla dessa extra kulturupplevelser vägen? Och framför allt, vem fick vår utlovade glans?