Talande schimpans. Andy Serkis som Caesar.
Mycket har häntsedan den första filmen om ”Apornas planet” kom 1968. Fast när vi nu träffar Caesar igen så utspelar sig händelserna före den klassiska filmen med Charlton Heston.
De intelligenta aporna har flytt in i skogen och bildat en koloni.
Människorna kämpar inte bara mot ett virus som utrotat en stor del av vår art. Nu förstår de också att aporna kan vara ett hot mot deras välstånd.
Och precis somdet finns människor som bara vill starta krig så finns det schimpanser som har liknande tankegångar.
Men Caesar, den så kloke ledaren, jobbar för att i samförstånd med människor skapa något bra av vår jord.
Han får hjälp av framförallt Malcolm, en man med empati både för djur och sin egen art.
Det är en riktigtspännande berättelse om du har förståelse för att apor lärt sig tala.
Den skapar dessutom tankar. Hur kloka är vi människor egentligen? Och hur många stridshingstar behövs det för att starta ett fullskaligt krig? Ibland kan det räcka med en på vardera sidan för att det ska få förödande konsekvenser.
Effekterna är fantastiska och det känns verkligen som att aporna är verkliga.
Jason Clarke ärockså perfekt sin roll som Malcolm. Han känns verkligen så snäll som hans roll kräver. Jag gillar också Keri Russell som spelar Ellie med den äran.
Fast den stora stjärnan är förstås Andy Serkis som Caesar. Även om det är svårt att känna igen annat än ögonen bakom den hårbeklädda kroppen. Fast det är förstås svårt att veta hur mycket som är effekter och hur mycket som är skådespelande.
