Författarsamtal. Anita Salomonsson samtalade med Henrik Bergner.
För någon vecka sedan gavs Anita Salomonssons senaste bok "Oloflig beblandelse" ut på Norstedts. Förlaget har varit trogen henne sedan debuten "Änglabilder" kom 1994. Då var Anita Salomonsson 59 år, arbetade som socialsekreterare och uppfyllde inte ett enda av de krav bokförlag vanligtvis ställer på sina författare. Något hon inte kunde låta bli att skämta om under tisdagens författarsamtal på Stadsbiblioteket.
– De vill att man ska vara säljbar, intressant för medier och ung, sade hon och skrattade gott.
"Oloflig beblandelse" är, likt de flesta av Anita Salomonssons böcker, inspirerad av verkliga händelser som därefter fått komma till liv med hjälp av hennes fantasi. Boken innehåller också många dialektala ord vilka Anita Salomonsson lyfte sin kärlek för under författarsamtalet. Några av orden som förekommer i boken kunde inte heller tisdagens samtalsledare Henrik Bergner låta bli att fråga om.
Det kanske mest udda ordet, men som kan ha haft desto större roll för Anita Salomonsson själv var "togga". Uttrycket betyder att någon tuggar maten först för att sedan mata någon med den.
– Det är väldigt vanligt att föräldrar tuggar maten för att sedan ge till sina barn. På så sätt är den i rätt konsistens och har rätt temperatur, förklarade Anita Salomonsson för den något skeptiska publiken.
Men just "togga" kan också vara lösningen på mysteriet kring hur det kommer sig att byn Hjoggböle har huserat fyra kända författare (Per-Olov Enquist, Hjalmar Westerlund, Anita Salomonsson och hennes bror Kurt Salomonsson).
– Jag tror att det var så att våra pappor "toggade" maten och eftersom de snusade så fick vi i oss resterna av det. Det har nog på något sätt påverkat oss, sade hon och skrattade gott.