Jag tycker verkligen om när filmskapare tar ut svängarna. Eller rättare sagt, den här gången är det romanförfattaren Romain Puértolas som låtit fantasin flöda.
Och regissören Ken Scott har verkligen följt författarens intentioner och skapar en alldeles underbar skröna.
Det startar med att en lärare kommer till en polisstation i Indien. Han vill berätta en historia för tre minderåriga pojkar som riskerar flera år i fängelse.
Ajatashatru Oghash Rathod som läraren heter, men han kallas bara för Aja, börjar sin berättelse i sin egen barndom.
Han förstår att familjen, mor och son, är fattiga först när han börjar skolan.
Men hans mamma, en klok kvinna, inpräntar i honom att de är rika på kärlek till varandra.
En dag får Aja se en fakir som tjänar pengar på sina tricks. Och han beslutar sig själv för att slå sig in på den banan.
Och Ajas stora dröm är att en gång ha råd att ta sin mor till Paris och inte minst – besöka Ikeas varuhus.
Och de tre pojkarna lyssnar med stort intresse på den duktiga berättaren.
”Att glädja medmänniskor är helt enkelt karma. Goda gärningar leder till goda resultat både för dig själv och andra.”
Ajas beslutsamhet tar honom sedan ut på en färd genom världen som startar i ett skåp på Ikea.
Det är naturligtvis mycket roligt som händer. Jag skrattar verkligen gott åt en engelske officer som helt plötsligt brister ut i en sång när han vill deportera en grupp flyktingar.
Men där finns också ett allvar som verkligen belyser svåra frågor ut de utsattas perspektiv.
Statslösa som skickas mellan Europas länder för att ingen vill ge dem skydd.
Ajas egen klassvandring har också gjort honom till en man besatt av pengar.
Men det känns verkligen som att sensmoralen att det är mycket bättre att ge än att ta sällan känts så uppfriskande. Att glädja medmänniskor är helt enkelt karma. Goda gärningar leder till goda resultat både för dig själv och andra.
Danush som spelar Aja har också en härlig utstrålning och det går inte annat än att tycka om honom.
Erin Moriarty är också alldeles utmärkt som Marie, tjejen som Aja förälskar sig i.
Det finns också en rad biroller som fastnar. Ingen nämnd och ingen glömd.
Jag kan inte heller undgå att se likheterna med vår svenska ”Hundraåringen”. ”Fakiren” återberättar på samma sätt ett liv med en finurlig knorr. Något som får oss att tänka efter på vad som är viktigt.
Det här passar dessutom hela familjen och är tillåten från sju år.