Skådespelare:Sullivan Stapleton, Eva Green, Lena Headey med flera.
Regi:Noam Murro.
Så är då de grekiska hjältarna tillbaka på krigsarenan. Men den här gången är det inte de spartanska krigarna som står i centrum.
I stället är det de grekiska försvararna av demokrati som ska fylla våra hjärtan med en önskan att gå ut i strid för fädernelandet.
Det bjuds på många stora ord mellan bataljerna. General till menig eller pappa till son. Brandtal som ska få unga män att offra sina liv. I spetsen står Themistocles, en man så modig och stolt över sitt ursprung att en Sverigedemokrat känt sig liten i jämförelse.
Men naturligtvis är allt det bara en ursäkt för att få bjuda på så många brutala stridsscener som möjligt.
Det huggs av huvuden, människor stympas på kroppsdelar och allt sker i 3D och slowmotion. Blodet strömmar med andra ord ut bland besökarna och jag förstår dem som symboliskt torkar av sig när de lämnar biosalongen.
Det är med andra ord inte mycket till handling. Och att grekernas huvudmotståndare, den persiske kungen Xerxes, skildras som en man som förbundit sig med djävulen men samtidigt låter sig styras av en hämndlysten kvinna, Artimisia, gör inte direkt berättelsen bättre. Rollerna har besatts med vältränade män som gärna visar upp sina magrutor och spända muskler och som inte behöver tänka på någon dialog.
Däremot har Eva Green i rollen som Artimisia en brutal blick som visar att hon klarar av att spela onda roller. Men jag tror inte det är av något sorts jämlikhetstänk att hon också visar upp sig i bar överkropp.
ROGER LINDSTRÖM
