Konstnären Lisbeth Boholm visar upp måleri i olja och litografier tryckta på stentryckeriet i Vikmanshyttan.
Konstnärerna May Lindholm och Lisbeth Boholm bjuder på lekfullt allvar via måleri och skulpturer. Deras samarbete är synbart genuint.
– Vi lyfter fram varandra i mötet i konsthallen. Det kände jag redan de första gångerna som vi ställde ut. Mina bilder blev starkare och tydligare, samma med Mays skulpturer. Vi dras båda till Monty Python, Cirkus Cirkör och vardagshjältar, berättar Lisbeth Boholm.
Konstnärsduon driver även en konstutbildning tillsammans, på Fornby folkhögskola i Borlänge.
– Vi har en ständig dialog när vi jobbar i ateljén.Ändå blir det väldigt spännande att landa i en ny konsthall och se hur mötet och rummet blir där, säger May.
På utställningen i Skellefteå är deras tema “Like a crown”, vilket är en hyllning till vardagshjältar och att bära sina tillkortakommanden med stolthet.
– Vid första anblicken av utställningen kanske man inte tänker på vardag. Men en bra utställning ska skapa rum för fantasi, tankar och drömmar. Den ska spegla erfarenheter och det allmängiltiga gemensamma. Som om tiden är en punkt, där dåtid, nutid och framtid finns samtidigt och åtkomligt. Att skapa förundran, säger Lisbeth.
Lisbeth Boholm visar upp måleri i olja och litografier tryckta på stentryckeriet i Vikmanshyttan, medan May ställer ut lekfulla skulpturer i lera med en patenterad yta i vax eller akryl.
Lisbeth visar upp måleri i olja och litografier tryckta på stentryckeriet i Vikmanshyttan, medan May ställer ut lekfulla skulpturer i lera med en patenterad yta i vax eller akryl.
– På vernissagen hade vi många goda samtal, vilket är ett gott betyg på utställningen, berättar May.
May har jobbat med skulptur ända sedan hon lämnade konsthögskolan i Oslo för snart fyrtio år sedan.
– Mitt främsta material är lera. Det är lika livgivande att skulptera i små format som att jobba med stora offentliga utsmyckningar. Mina motiv och min inspiration hämtar jag från dans, sport, barn eller djur. Det handlar om balans och om att uttrycka styrka och känslighet.
För May är konsten en naturlig del av naturens kretslopp.
– Arbetsprocessen är att göra, göra om och förgöra. Många skulpturer når ugnen, efter det sparas några och andra knackar jag till flisor och sprider i trädgården. Detta kretslopp är nödvändigt för mitt skapande, säger May.
De är två erfarna och skickliga dalakonstnärer som på olika sätt har hittat hem i sina respektive konstuttryck. Lisbeth har utövat sitt konstnärskap i drygt 30 år och målar helst i stora format.
– Det är som ett stycke teater, där scener avlöser varandra och saker kommer och går. Det blir minnen kvar. Spår av tid. Sedan stannar jag när jag inte kommer längre med berättelsen. Rumsligheten är allra viktigast. Igenkänning och överraskning är likvärdigt viktiga.
May Lindholm och Lisbeth Boholms utställning Like a Crown visas just nu på Nordanå, i regi av Skellefteå Konstförening.
Helst målar Lisbeth med flera bilder parallellt.
– Tiden, eller snarare pausen, är jätteviktig för att jag ska kunna överraska mig själv. Då hinner jag distansera mig och ser på måleriet med nya ögon. Under senare år jobbar jag även med litografi och då utgår jag från en målning. Jag tycker det är ett intressant komplement till mitt måleri.
Att de ska fortsätta att utveckla sitt samarbete är båda helt överens om.
– Det är en ynnest att jobba med någon när det stämmer så bra. I ateljén är man ju isolerad och jobbar ensam och så måste det vara. Sen blir det bra möten och samtal när vi packar upp våra arbeten i en ny lokal, säger Lisbeth.
– Den nödvändiga tystnaden från ateljén bryts och ett sorl sprider sig, som ett mingel med mycket goda vänner som man inte träffat på länge, säger May och ler stort.
Konstnären May Lindholm har jobbat med skulptur ända sedan hon lämnade konsthögskolan i Oslo för snart fyrtio år sedan.