På Sara Lidmans hundrade år prisas hennes efterföljare

Vårvinterns vackraste dag valde flera hundra besökare bort solen för att tillsammans med Sara Lidman-sällskapet fira författaren som i år skulle ha fyllt 100 år.

”Kärlek lever av att kärlek se” står skrivet över det svartvita porträttet på Sara, vars intensiva blick utgjorde fonden på Vävenscenen där musiker och talare tog plats.

Det handlade mycket om kärlek, såväl till Sara och hennes författarskap som om den kärlek hon tecknade sina karaktärer med. Jernbaneeposet utgör Sara Lidmans stora litterära avtrycket, och den 27 september är det urpremiär för Dag Telanders dramatisering av de fem första böckerna. Jernbanan är en musikteaterföreställning som kommer att ges av Västerbottensteatern där Ellenor Lindgren ska spela Hagar och Bobo Lundén regissera.

– När jag läste första akten kände jag att det här svänger och när jag bad Ellenor läsa konstaterade hon ”djävlar vad han spänner bågen”, berättade Bobo.

Därmed var det ingen tvekan om att föreställningen skulle sättas upp lagom till Saras hundrade år.

– Sara är en del av mig och min utveckling som skådespelare, och utmaningen nu är att nå ut till många och göra henne rättvisa. Att ge orden kropp och sätta ihop allt till en upplevelse från början till slut, sa Ellenor Lindgren.

Dagens avslutades med att författaren och debattören Göran Greider välkomnades in på scenen för att ta emot Sara Lidmanpriset. Lite omtumlad efter fredagens utnämning till hedersdoktor vid Högskolan i Dalarna.

– Det här priset är en hedersbetygelse, viktigare än doktorshatten. Sara Lidman är ursprungsbetydelsen av en engagerad författare som inte bara skrev romaner utan deltog i samhällsdebatten, sa han.

Göran Greider mötte Sara några gånger på 1990-talet och efter en föreläsning han hade hållit tryckte hon upp honom mot väggen.

– Hon var förbannad över att jag hade sagt något positivt om amerikansk film, men hon lugnade sig och var vänligt.

I motiveringen till priset står det bland annat att Göran Greider ”Med sin unika röst och stil har en alldeles egen plats i svensk samhällsdebatt och litteratur.”