Theodor Ekenstedt: Snart lika gammal som Jesus

Så, nu när vi snart är halvvägs in i nådens år 2020 tänker jag att det är lämpligt att, ja, bli vuxen på riktigt. I år blir jag nämligen lika gammal som Jesus var när han blev korsfäst, död och begraven.

När man är lika gammal som Jesus, är det dags att bli vuxen då?

När man är lika gammal som Jesus, är det dags att bli vuxen då?

Foto: Michael Probst

Krönika2020-05-29 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vare sig man tror att Jesus bara var en historisk figur med maxad karisma och fenomenal känsla för trolleritrick eller är vår herre och frälsare, måste man erkänna att han hann åstadkomma rätt mycket på sina 33 levnadsår. Även om man inte räknar med alla påstådda/faktiska mirakel och gärningar, så är det svårt att förneka att han ensam startade en världsreligion.

Så … med det sagt känns det lägligt att jag nu lär mig koppla in sommarvattnet i min egna fastighet. Jag bor i mitt barndomshem. Det är svårt att motstå frestelsen att be min far om hjälp om när han råkar komma förbi. Den årligen återkommande, evinnerligt enerverande, in- och urkopplingen av sommarvattnet är ett typexempel. Egentligen så simpelt, skruva ihop alla lösa delar och lägga lite extra omsorg på varmvattenberedaren. Normal tidsåtgång: 30 minuter. I anslutning med Kristi himmelfärdsdag bestämmer jag mig för att fixa detta.

Tre timmar senare står jag i garaget, hukad över vår stora blandlåda full med mutter, skruv och spik, frenetiskt sökande efter den luftskruv som jag precis tappat ner i den saliga skrotsamlingen. Packningen till den nyss nämnda luftskruven under varmvattenberedaren hade torkat sönder, vilket ledde till en total översvämning av utrymmet. I mitt försök att hitta en ny packning förseglade jag skruvens öde genom att tappa ner den i blandlådans glupska gap. 

Ger upp sökandet och får då en ny 200 IQ-idé: jag kan ju ta luftskruven från den trasiga varmvattenberedaren i uthuset. Sagt och gjort. Krånglar mig in under isoleringen för att komma åt. Varmvattenberedaren har varit ur funktion i flera år och bör således vara tom. Hinner knappt tänka klart innan floden är ett faktum. Lyckas slutligen fumla tillbaka skruven. Dagens andra potentiella vattenskada tynger samvetet och jag saknar fortfarande luftskruven.

Jag börjar tvivla. Vore det så farligt om det inte blev något sommarvatten? Och jag fyller ju inte 33 förrän i sommar, så än har jag några månader kvar innan jag behöver jämföra mig alltför mycket med herrarnas herre … eller ska jag bara ringa till min far?

xoxo,
Forever Thirty-Two

P.S. Nästa dag åkte Theo upp till en byggvaruhandel och införskaffade en ersättare till den där förbannade luftskruven. Plötsligt gick det undan och vattnet var inkopplat på typ 30 minuter.