Jag vet att jag skrivit om hur elgitarrens utveckling skapade uppkomsten av ny musik. Samma sak är sant för elektroniska instrument, så som synthar, trummaskiner och samplers. Oroa dig inte om du inte i detalj är helt insatt i vad nu det är för något; jag kommer att försöka hålla det hela mer generellt. Min fascination för detta ämne har egentligen sitt ursprung i hur det inte är det tomma bladet som i första hand skapat nya, banbrytande musik, utan att det är begränsningarna som i verkligheten tvingat att hitta vägar att fylla ut den ramen som begränsningarna satt.
1988 brukar i Storbritannien kallas för The Second Summer of Love. Det var en sommar av stora, olagliga rejv, med vad som kallades Acid House som det pumpande hjärtat. Men ska man vara helt sanningsenlig så måste man även nämna en ny, syntetisk drog i samma veva. Men jag ska inte gå in på det något djupare. Istället ska jag prata om Rolands TB-303. Från början var den lilla, silverfärgade boxen menad som ett sätt för gitarrister att kunna spela musik utan att ha en levande basist. I kombination med lika silvriga trummaskinen TB-808 skulle man kunna ha sitt eget band, utan jobbiga bandkamrater med sina egna idéer om hur musiken borde låta och spelas. Då ett intressant koncept. Men elefanten i rummet är att basmaskinen inte ens i närheten lät som en riktig basist och den var dessutom orimligt bökig att programmera. Kort och gott: den floppade big time och slutades tillverkas ganska snart.
Från det att den började säljas 1982 till bara något år senare, gick den att köpa second hand för knappt några pengar alls. Nya, unga musikskapare köpte, kanske på vinst och förlust, maskinerna och började leka med dem. När den inte längre sågs som ett substitut för en basist utan som något helt eget så hittade den sin riktiga plats, som ett knorrande, obönhörligt drivande basmonster vilket blev fundamentet i den då nya housemusiken. Lyssnar man på Phutures ”Acid Tracks” så hör exakt vad det rörde sig om. Där är det tydligt att det är ramen som skapat musiken. Precis som med människor är det lika mycket våra tillkortakommanden, våra begränsningar som gör oss unika och intressanta