Nytt ”Monkey Island” är bra för kroppen

Ett helt nytt ”Monkey Island” signerat originalskaparen Ron Gilbert? För en som vuxit upp med peka-och-klicka-äventyrsspel från Lucasarts vore det som en extra julafton.

”Jag förväntar mig ett linjärt äventyr, ritat i 2D-grafik och proppat med massor av humoristiska ordväxlingar och långsökta pussel.” Det säger Carl Brännström om spelet  ”Monkey Island”.

”Jag förväntar mig ett linjärt äventyr, ritat i 2D-grafik och proppat med massor av humoristiska ordväxlingar och långsökta pussel.” Det säger Carl Brännström om spelet ”Monkey Island”.

Foto: Lise Åserud

Krönika2022-04-10 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När Ron nyligen bloggade om att han jobbar på en ny del i serien var det dock svårt att ta det på allvar. Den gamle luringen valde nämligen att utannonsera spelet den första april; samma dag som det också gick att läsa om ”Among Us: Horse Edition”, ”Goat Simulator: The Musical Motion Picture” och att Sony, Microsoft och Nintendo utannonserar cross-play. Men! Några dagar senare visade sig Rons ”skämt” vara sant och nu finns både en kort trailer och ett vagt release-fönster (”2022”) att salivera över. 

Detaljerna kring projektet är i övrigt få. Vi vet att allas vår favoritpirat Guybrush Threepwood återvänder (i huvudrollen, antar jag). Vi vet också att ”Return to Monkey Island” kommer att utspela sig direkt efter händelserna i de två första spelen och ignorera ”Curse of Monkey Island” och dess efterföljare, vilka Ron Gilbert inte var involverad i. Mer info än så behövs egentligen inte för att undertecknad ska börja elda igång hajptåget. Ron visade med sin senaste skapelse, ”Thimbleweed Park”, att han fortfarande är en jäkel på att snickra ihop riktigt bra ”old school”-äventyr med underfundiga pussel och underhållande karaktärer.

Dessutom känns den här sortens spel extra behövligt efter alla storslagna blockbuster-titlar som 2022 har kastat på oss. Lite som en fräsch grönsaks-smoothie som bryter av efter 17 skrovmål. Jag har simultanspelat ”Horizon: Forbidden West” och ”Elden Ring” sedan slutet på februari – två riktiga monsterproduktioner – och börjar känna mig lovligt mätt. Tanken på att ta mig an fler titlar i år som innehåller spelvärldar i storlek med fyra Borås är inte särskilt lockande.

”Thimbleweed Park” var en skön respit från modern speldesign och jag tvivlar på att ”Return to Monkey Island” kommer att vara annorlunda. Jag förväntar mig ett linjärt äventyr, ritat i 2D-grafik och proppat med massor av humoristiska ordväxlingar och långsökta pussel. Fritt från all ”bloat” som utvecklare gillar att fylla sina produkter med. Inte en enda mikrotransaktion i sikte.

Ej inräknat D-vitamin och koffein är ett nytt (gammaldags) peka-och-klicka-äventyr precis vad kroppen behöver. Med lite tur kommer jag ut återvitaliserad igen, livskraftig som en viril 19-åring; redo för ”God of War: Ragnarök” och ”Starfield” i höst.