Det är jag inte tvingad till längre och ingen är mer nöjd än jag. Förutom kanske läsare med samma ”pet peeve”, som man säger på utrikiska. Däremot kan jag inte komma ifrån att det finns nästan inga regler som inte har undantag och så även denna. Ibland är ett citat en katalysator för en egen tankeresa och det är alltid någon som övertänker som jag drabbas av.
Senast var det, kanske lite otippat, något som den grekiska kompositören Vangelis sa i en dokumentär om hans liv och livsverk. Ni kanske känner till honom utan att veta om det. Han skrev bland annat det oförglömliga ledtemat till "Chariots of Fire" och det sagolika soundtracket till filmklassikern "Bladerunner". Vangelis berättade att han redan som litet barn var rätt så världsfrånvänd; han levde mycket inuti sig själv, så att säga. Men han var aldrig riktigt ensam för han var med musiken. Till skillnad från samhället, som är väldigt bra på skapa ensamhet, sa han. Vangelis berättade om ett barndomsminne där han låg under familjens lilla flygel och bara lät musiken och vibrationerna skölja över honom. Hans ”happy place”. För en del av oss går det begripa. Jag kan i alla fall göra det, utan att för den delen vara någon form av musikaliskt geni, som Vangelis uppenbart är.
Samhället är dock bra på att skapa ensamhet, det håller jag verkligen med om. Vi talar om ofrivillig ensamhet bland äldre och jag ifrågasätter att det finns någon som verkligen inte bry sig om detta. I pandemins dagar är det än värre och inte bara för de äldre. En del som befinner sig i vad man kan kalla riskgrupper lever ensamma redan från början och än mer socialt isolerade nu än när de åtminstone kunde gå till jobbet eller ta en fika med vänner. En titt på Facebook eller Instagram, in i de familjeidyller vi är så bra på att projicera där, kan nog skapa en känsla av att vara mol allena, nu mer än någonsin. Vi andra har i alla fall den nära familjen kvar att lindra de känslorna. Men för oss som vibrerar i takt med musiken kanske kan få vara i den varma famn som den är. Än hellre om vi själva kan skapa den, men även bara gnola, vissla, sjunga med. Kanske inte ett vaccin mot ensamhet, men väl en liten Alvedon för att lindra symptomen.