Stackars, stackars Ozzy Osbourne. Jag lider med honom. För han har det inte lätt. Tänk att ha levt hela sitt vuxna liv i rampljuset. Först som sångare i ett av världens största hårdrocksband och sedan som extremt framgångsrik soloartist och sedan tillbaka till att vara sångare i ett av världens största hårdrocksband och samtidigt extremt framgångsrik soloartist. Ett liv i rampljuset, som sagt.
Att han de senaste åren, dels på grund av pandemin men framför allt på grund av hälsoproblem och sjukdom, inte kunnat ställa sig på scen inför tusentals skrikande fans – ja, det har nog känts. Men samtidigt kan jag känna lite så här - och jag är knappast ensam om att tycka det – att Ozzy Osbourne redan för länge sedan passerat sitt bäst före-datum.
Det slutgiltiga beviset för detta kom häromveckan när Ozzy Osbourne tillsammans med Black Sabbaths gitarrist Tony Iommi framförde bandets odödliga klassiker ”Paranoid” som avslutning för The Commonwealth Games i Birmingham. Eller framförde är väl kanske att uttrycka sig lite väl snällt. Ozzy Osbourne sjöng nämligen inte en ton överhuvudtaget. Det var smärtsamt uppenbart att han mimade till ett förinspelat sångspår samtidigt som musikerna på scenen faktiskt spelade på riktigt.
Upphöjd på ett litet podium stod han. Viftade med armarna och gjorde sitt bästa för att hålla mikrofonen nära ansiktet. Det misslyckades. Illusionen av någon som sjunger på riktigt höll i ungefär 20 sekunder innan till och med ett otränat öga och öra kunde identifiera att munnen inte hela tiden var nära mikrofonen men att sången ändå lät likadan. Och i de partier av ”Paranoid” där det inte är någon sång så försökte Ozzy Osbourne ropa och heja i mikrofonen utan att ett endaste ljud hördes. Förnedrande och fruktansvärt ovärdigt.
På Ozzy Osbournes sentida album har förvisso musiken inte varit fullständigt hopplös men sånginsatsen har låtit plastig och digitaliserad. Och det är ingen hemlighet att man använt hjälpmedel för att få det att låta tonsäkert. Och min fråga är varför? Varför fortsätta på detta vis? Åldern tar ut sin rätt och det är ingen skam i att lägga mikrofonen på hyllan när rösten inte längre klarar vad den en gång gjorde. För att fortsätta så här är riktigt magstarkt. Snälla, låt honom gå i pension nu.