Du behöver inte välja mellan robotdinosaurier och döden

Två av årets mest efterlängtade titlar, ”Horizon: Forbidden West” och ”Elden Ring”, släpptes i februari med blott en veckas mellanrum. Sedan dess har jag spelat dem simultant; ena veckan dräper jag robotdinosaurier och beundrar utsikten i ”Horizon: Forbidden West”, andra veckan irrar jag runt planlöst och dör var 30:e sekund i ”Elden Ring”.

Ett speltips är att ta sig an två titlar parallellt, skriver Carl Brännström.

Ett speltips är att ta sig an två titlar parallellt, skriver Carl Brännström.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2022-03-28 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Upplägget funkar. Hellre det än att behöva välja ett av dem; sådant kräver karaktär och disciplin och där har jag en del att jobba på.

På nätforum ställs spelen mot varandra: Vilket är bäst? Varför nöta ”Horizon 2” när du kan njuta av ”Elden Ring” eller tvärtom? Ibland handlar avgränsningen om tid/pengar och det har jag full förståelse för. Men ofta ska det liksom tvångsmässigt klankas ner på den ena titeln. Samma diskussioner förekom när ”Horizon: Zero Dawn” och ”The Legend of Zelda: Breath of the Wild” släpptes under våren 2017. Det förstnämnda statuerades då som ett sämre alternativ – trots att de egentligen var väldigt olika.

”Horizon”-serien och ”Elden Ring”/”Breath of the Wild” är förvisso alla ”open world” men där slutar många av likheterna. ”Horizon 2” är berättarmässigt traditionellt med långa, välgjorda filmsekvenser och dialogscener. Det är alltid tydlig för spelaren vad som behöver göras för att avancera i huvudberättelsen. ”Elden Ring” håller dig inte i handen överhuvudtaget utan ger en brysk knuff i ryggen när det är dags att lämna boet. Spelet har ingen tydlig berättelse heller, istället är det upp till spelaren att begripa vad som händer genom att läsa föremålsbeskrivningar och undersöka detaljer i miljöerna.

Att uppleva spelen simultant gör att kontrasterna blir extra synliga. Och jag gillar dem! När jag fått för mycket stryk eller känner mig för vilse i ”Elden Ring” erbjuder ”Horizon 2” en mer välkomnande spelupplevelse som låter nerverna vila en aning. Och när jag känner mig mätt på att bocka av diverse uppdragsmarkörer väntar ”Elden Rings” avskalade fantasy-värld igen, med en dolk bakom ryggen.

Titlar som ”Elden Ring” är vitaliserande för genren men jag hade aldrig orkat spela särskilt många ”open world”-äventyr om alla var lika krävande. Varför somliga verkar inkapabla att acceptera att både ”Horizon 2” och ”Elden Ring” har sina förtjänster (och svagheter) begriper jag inte, men så är det ju tyvärr ofta inom spelvärlden; det är ständiga ställningstaganden för eller emot. Lägger man den där selekterande dagismentaliteten åt sidan blir utbudet på buffébordet genast så mycket större.

 
 
 
 
 
 
Läs mer om