Dexter får en andra chans i ”Dexter: New Blood”

Åtta år efter att Dexter Morgan fejkade sin egen död och flyttade till en stuga i Oregon för att leva som helylle skogshuggare är han nu tillbaka i miniserien ”Dexter: New Blood”.

”Lite som i fallet 'Game of Thrones' var sista säsongen av 'Dexter' en ren styggelse”, skriver krönikören.

”Lite som i fallet 'Game of Thrones' var sista säsongen av 'Dexter' en ren styggelse”, skriver krönikören.

Foto: Seacia Pavao

Krönika2021-11-14 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Initialt var jag skeptisk till idén att rota fram den gamle favoritseriemördaren ur garderoben; det kändes lite som att gräva upp ett lik och ge konstgjord andning i förvillelsen att allting kommer bli som förut (så som Netflix gjort flera gånger med bland annat ”Gilmore Girls” och ”Arrested Development”). Sedan växte en annan insikt fram: Är det någon serie som kanske faktiskt kan tjäna på en nystart/andra chans (kalla det vad du vill) är det just ”Dexter”.

I mina ögon var allt efter säsong fyra mer eller mindre skräp, men just åttonde säsongen – som tills nu har varit den avslutande – sticker ut som den allra sämsta. Lite som i fallet ”Game of Thrones” var sista säsongen av ”Dexter" en ren styggelse: något som borde ha låsts in i ett valv under jorden och sedan vaktats av ett uråldrigt brödraskap för att säkerställa att övriga mänskligheten aldrig får reda på vad som finns därinne.

Dexters sista säsong kändes aldrig som en riktig final. Det var så långt ifrån ”Breaking Bad”-dramatik som det gick att komma. Istället för att verkligen sätta allt på sin spets och låta Dexter möta konsekvenserna av sina val trampade serien vatten med trötta sidospår och avrundades med ett öppet och extremt otillfredsställande slut. Säga vad man vill om serier som ”Game of Thrones” och ”Lost” som också bjöd på kraftigt dalande kvalitet under sina senare halvor, men de knöt åtminstone ihop de flesta story-trådarna framåt slutet. Kanske inte så snyggt som många önskade men de knöts likväl ihop.

Det är mer än vad ”Dexter”-finalen mäktade med. Där nöjde sig manusförfattarna med att skicka in huvudkaraktären i en storm på havet, göra ett tidsskutt/miljöbyte och presentera honom som Dexter 2.0: Schysst skogshuggare med ståtligt helskägg. Ridå. Ett redigt skräpslut. Paradoxalt är det just det där skräpslutet som gör att nya miniserien kanske inte blir så forcerad som, säg, ”Gilmore Girls: A Year in the Life”. Oftast är det nog klokt att låta gamla, avslutade serier vara men eftersom ”Dexter” aldrig fick ett vettigt avslut kan ”Dexter: New Blood” – med lite tur – bli det där spännande crescendot som alla hoppades på redan 2013. Kanske kan Dexter sedan begravas igen och den här gången bli ihågkommen med en gnutta värdighet.