Theodor Ekenstedt: Det har gått överstyr – växterna tar över hemmet

Ja, typ så – förutom att det liksom är inne i hemmet.  Eller ja, det är ju stora delar av garaget också, där min hustru skapat flera kit-bashade drivbänkar av överblivna saker som hon hittat. Omaka gamla lysrörsarmaturer dopade med lumen. Alla verktyg på arbetsbänkarna är undanröjda och det en gång högblankt lackade garagegolvet är nu täckt av jord.

Så vad pratar vi om för grödor? Allt möjligt. Så klart en hel del ätbart, så som tomater, paprika, gurka, squash, chili – the usual suspects. Men här finns även sommarblommor som bara kan mätta själen. Vi snackar dahlior, rosenskära, rudbeckior, zinnia och så några mystiska sorter som bärnstensvippa och en röd hibiscus. I ett hörn i uterummet står även en vindruvsranka på en och en halv meter som tydligen ska överleva även i vårt karga zon 5.

Det mystiska med det hela är att våra vanliga inomhusplantor verkar ha förstått att det är upp till kamp – skugga eller bli skuggad. Ta som exempel vår monstera. Den skjuter nya, groteskt uppspruckna blad till höger och vänster, efter att ha legat passiv i flera år. Den enda skillnaden? Att rummet den står i för närvarande myllrar av förvuxna tomatplantor i väntan på grönbete. Vid närmare eftertanke kan det faktiskt finnas ytterligare en variabel bakom det hela. Det kan vara så att våra tomatodlingar har attraherat en liten husnisse vid namn svärmor. Det är inte alltför långsökt att tänka att hon i bara farten hjälpt även monsteran med sina übergröna fingrar och illaluktande bokashi-lakvatten. Oklart.

Att reda ut det och få tillbaka ytorna är en missbildad tvåstegsraket med två toppar utan botten. För att få ut blommorna måste vi fixa klart växthus, blombänkar och rabatter. Men vet ni vad som för att fixa dessa? En himla massa verktyg som ligger undanstoppade någonstans i ytorna som växterna för närvarande ockuperar.

Det kan kanske vara så att min älskade hustru gick lite överstyr med anledning av rådande pandemi. Försöker bringa lite liv där så mycket gått förlorat. Men ingen skugga ska falla på henne – jag är helt klart medskyldig och kan även eventuellt ha uppmuntrat det hela en gnutta. Känns så bra att få uppgradera den här fusk-tundran längst Norrlandskusten som vi kallar hem med växter från medelhavet.  

Och fick jag göra om det skulle göra samma sak igen.