Carl Brännström: Nu kommer Eivor och ska plundra

I vinter får vi sätta tänderna i nästa del i den populära “Assassin’s Creed”-serien: “Assassin’s Creed Valhalla”. Som namnet avslöjar kommer vi denna gång att iklä oss vikingaskägg och moderiktig björnpäls och få svinga yxor mot arma engelsmän under 800-talet.

Eivor – vad är det för vikinganamn?

Eivor – vad är det för vikinganamn?

Foto: Ludvig Thunman/TT

Krönika2020-05-31 16:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Låter helfestligt med lite tuff vikingaaction, men namnet på vår stolte vikingakrigare som vi kommer att spela som är måhända inte riktigt lika tufft: Eivor.  

Spontant tänker jag som svensk inte på brölande vikingar som slåss och håvar i sig mjöd när jag hör namnet, utan snarare på en grånande mellanstadielärare som på fritiden lägger upp bilder på pelargoner på Facebook och bär basker. Skulle någon ropa “Eivor kommer!” skulle jag inte gömma mig i tron om att Eivor kommer för att mörda och plundra, utan troligen skulle jag sträcka på huvudet för att se om Eivor behöver hjälp att bära matkassarna. 

Nåväl, utvecklarna på Ubisoft tyckte säkert att namnet låter tufft och jag gissar att inga utanför Norden reagerat på det heller. Jag kommer ha trevligt med spelet ändå. Jag hade liksom inte mindre kul i “The Elder Scrolls V: Skyrim” bara för att jag råkade på en försäljare med det tvivelaktiga “nordiska” namnet Skjorta. 

I vissa fall blir namnen dock desto mer distraherande. I Marvels serietidningsuniversum finns till exempel en skurk, en riktig ruskprick, en gud rentav, med det – i svenska öron - barnförbjudna namnet Knull. På engelska låter det kanske lite sådär 80-talsaktigt “Highlander”-coolt, men på svenska... njae. Det vore helt klart intressant att se om Knull dyker upp i någon framtida Marvel-film och då höra Captain America och gänget uttala hans namn med största allvar. Tänk om Knull blir den nya Thanos? Det vore nåt. 

Andra gånger låter namn dumma oavsett språk. I fjolårets “Death Stranding” finns det en karaktär som mot slutet av spelet håller en väldigt emotionell monolog. Karaktären gråter och faller ner på knä när forna synder ska bekännas och stråkmusiken spelar för kung och fosterland. Jag är säker på att scenen hade träffat hårdare i magtrakten om karaktären i fråga hetat något annat än Die-Hardman.  

Nu hindrade det inte mig från att uppskatta “Death Stranding” heller, och jag tror som sagt inte att jag kommer att ha mindre trevligt i Eivors sällskap bara för att karaktären delar namn med en svensk textilkonstnär. Med det sagt vore det trevligt om utvecklare, serietecknare och andra kreatörer ibland gjorde lite, lite mer research och tänkte till ett extra varv innan de spikade vissa namn.