Mina invändningar mot ”Norrland” har två bevekelsegrunder. För det första är begreppet oanvändbart för geografiska eller kulturella specifikationer då området är för stort.
Att säga att man kommer från ”Norrland” säger nästan ingenting och fastän det yras om dialekten ”norrländska” kan väl rimligtvis ingen tycka att pitemål och bollnäsmål bör klumpas ihop.
Jag som kommer från Skellefteå känner nödvändigtvis inte Filip från Hudiksvall trots att vi är födda samma år och trots att vissa söderöver verkar hålla det för troligt då vi båda kommer från ”Norrland”.
För det andra köper jag inte riktigt det mediala ”Norrland”-narrativet.
Förra veckan vaknade jag till att en trettonårig grabb från min hemby Varuträsk, uppmärksammad för en viral Tiktok-video, intervjuades i den dagliga morgonpodden ”Gott Snack”. En insinuant ton som menade att det nog inte kan vara särskilt kul att vara tretton och bo i Varuträsk märktes av i programledaren Fredrik Söderholms frågor.
Vilket kanske inte är så konstigt om bilden av den norra halvan av landet präglas av serier som ”Jägarna”, ”Midnattssol” och ”Händelser vid vatten”. Alla tre är spännande och välproducerade, inte minst den sista som går på SVT just nu, men ingen av dem ger en bild av det är särskilt kul att vara ung i ”Norrland”.
En aning gynnsammare bild kan man kanske få genom att följa Hooja eller ”Leif och Billy” - men bara om man tycker att skoter, jakt, hembränt och att vara lite svagbegåvad är något positivt.
Inget ont om dessa produktioner heller egentligen, men smaken av den totala grytan blir ensidig och platt. För om vi nagelfar det hela finns det cirka två typer av norrländska män; ”Leif Bäckström” i Jägarna spelad av Lennart Jähkel samt ”Sven-E Marklund” i ”Pistvakt” spelad av Lennart Jähkel, och cirka noll typer av norrländska kvinnor.
I grund och botten går problemet givetvis att skylla på sörlänningarna - no way att de går med på att definiera sig som härstammandes från Svealand vare sig de kommer från Stockholm eller Karlstad.
Hela skuldbördan kan vi dock inte skylla ifrån oss. Vi har blivit rätt duktiga på att ta efter konceptet ”Norrland” själva. Ett exempel är skellefteåbon som för några år sedan tävlade i ”Biggest Looser” och skrävlade om att han gick ut och sköt en ren när han blev hungrig.
En kvalificerad gissning är att kids från norra Sverige som följer honom inte har långt till att anamma den norrlandsidentitet som står till buds, i brist på annat.
Jag tror att det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Med andra ord: jag förstår att bygget av varumärket ”Norrland” och identiteten ”norrländsk” kan vara en gemensamhetsskapande och stärkande motvikt till att södra Sverige i allmänhet och Stockholm i synnerhet äger det mediala utrymmet.
Men.
Alla städer och landskap här i den norra delen av landet skulle berikas av att omhulda och utveckla den egna identiteten istället för att spela med i det klichéartade konceptet ”Norrland”.