Ja, det liknar livet självt, inklusive kärleken, och just därför gör Julia Ravanis ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur) skäl för sin titel.
Julia Ravanis vet mer än de flesta. Hon må vara ung (född 1993), men är civilingenjör i teknisk fysik, har en fil mag i idéhistoria och är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers i Göteborg.
Hon vet dessutom hur det är att vara kär. Men hur stor är chansen att hon, bland alla människor på jorden ska hitta den rätta?
Både hon och en pojkvän spekulerar, men saknar matematiska modeller.
Albert Einstein är fortfarande en idol, men håller exaktheten i hans teorier fortfarande? Knappast, för i dag (låt vara att Werner Heisenberg födde embryot till ”osäkerhetsprincipen” för nästan hundra år sedan) talar man lika mycket om sannolikheter. ”Om du tror att du förstår kvantmekanik, så förstår du inte kvantmekanik”, sade Richard Feynman, Nobelpristagare i fysik, för inte ens de ledande forskarna fattar helt och fullt och ligger däri inte en del av tjusningen?
Julia Ravanis bok är möjligen 2021 års mest hårdtuggade, men den är också lärorik och bitvis rolig. Även jag numera har ett hum om vad svarta hål är och har lett åt Ravanis beskrivning av hur många i den mansdominerade fysikvärlden skydde själva uttrycket, inklusive de ”hår” som kan ge mer information. För det inte tankarna till det kvinnliga könsorganet?