Mätt med den lokala måttstocken är han inte ens småkriminell, för i ”Harlem Shuffle” beskriver Colson Whitehead en riktigt ruffig tid i en riktigt ruffig stadsdel.
Harlem, beläget i den norra delen av Manhattan i New York, har på senare år rustats upp och blivit trendigt, om än med fortsatt överrepresentation av droghandel och gängstrider, men förr var det värre och i det 60-tal Ray Carney ständigt lever i en daglig kamp för överlevnad, både ekonomisk och kroppslig. Ray har ett lyckligt äktenskap, men en svärfar som ingår i Harlems svarta, korrumperade överklasskotteri och som föraktar hans enkla slit, hans far var torped och mycket annat och hans kusin, som han vuxit upp med, dras till allt tvivelaktigt som kommer i hans väg.
Tvivelaktiga, minst sagt, är också planerna på att råna det lyxhotell där det kryllar av svarta berömdheter, liksom … Ja, det mesta som sker har kriminella förtecken och hur mycket Ray Carney än vill hålla sig på rätt sida av lagen kan han inte undgå att bli insyltad och att han inte stryker med beror mest på Pepper, hans fars gamle vän, tillika hårdingarnas hårding.
Utifrån detta har Colson Whitehead vävt en myllrande, mustig berättelse som handlar om brott och brottslingar, men i lika hög grad är en kärleksförklaring till Harlem och ett stycke högoktanig läsfröjd.
Han har tidigare vunnit med två Pulitzerpris. ”Harlem Shuffle” kan ge ett tredje.