Vårvintern 2023 började Rebecca Gramner att skulptera i stengods med sydsamiska mönster och namn.
– De samiska namnen på min första samling alster är ett litet försök att närma mig språket som borde varit mitt, berättar hon.
Samtidigt som hon närmade sig sitt ursprung ville Rebecca få ett utbyte med andra konstnärer och startade därför ett instagramkontot ”Skulpturmakeriet”, det gick inte särskilt länge förrän hon fick frågan om hon ville ställa ut.
– Efter en tids betänketid svarade jag ja, berättar Rebecca.
I februari ställer hon ut på det lilla kärvänliga galleriet ”Julias fotspår” i Sikeå hamn. Det blir bland annat stengods med karvsnittat sydsamiska flätmönster. Mönster som går att känna igen på exempelvis sameknivar i horn. Alla konstverk har sydsamiska namn.
– I min släkt, på både mors och fars sida, pratade man sydsamiska tre generationer tillbaka. Morfars mamma Maria och farfars mamma Augusta pratade sydsamiska hemma. Men i min släkt har man undvikit att prata om att vi är skogssamer. För det har historiskt sett inneburit för många nackdelar – förtryck, kolonisering och rasforskning.
Hur har den tystnaden påverkat dig?
– Kanske är det därför mitt sydsamiska mönster på tjädern blev förvrängt, speglat och böjt. Det kan kännas lite svårt att prata om eller att visa arvet, men samtidigt så är det ju precis det som är en del av den samiska historian. Att vi är skogssamer har nog synts mer genom vad vi skapat än på vad som sagts.
Hur har det blivit fysiskt synligt?
– På kåtan farfar byggde vid bäcken, på rotarbetet i hans slöjd, på förhållningssättet till naturen också vidare. Det är mer på senare tid som delar av släkten börjat ikläda sig kolten. Min pappa är upptagen i samiska röstlängden och gräver i sina rötter. Min farbror lär sig sydsamiska och har klivit in i en sameförenings styrelse. Moster har börjat lägga skoband, som hennes farmor Maria lärde henne en gång i tiden. Min släkt får försöka fortsätta skriva samisk historia.
Vad i din egen historia är viktigast att berätta om för dig?
– Att så här kan det också vara att vara same, inga renar och inget språk. Lika fullt samiska rötter, historia och ett samiskt arv.
Hur ska du fira samernas nationaldag?
– Jag ska som vanligt bära näbbskorna, handvävda samesjalen och skinnmössan. Försöka lära mig och barnen nått nytt om samisk kultur eller historia. Sedan kanske jag kikar förbi på utställningen i Sikeå hamn.
Fakta
Samernas nationaldag är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Det är en dag som uppmärksammas med aktiviteter och kulturarrangemang.
Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim. Beslutet om samernas nationaldag fattades på den 15:e samiska konferensen i Helsingfors. Samernas nationaldag firas i hela Sápmi.
Vem är same?
Inför varje val upprättas en samisk röstlängd. Rätten att bli upptagen i röstlängden har du som uppfattar dig som same och har eller har haft samiska som språk hemma.
Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden. Du ska ha fyllt eller fylla 18 år på valdagen och vara svensk medborgare. Bestämmelser om rösträtt och den samiska röstlängden finns i Sametingslagen (1992:1433).
Källa: Sametinget