Detta är bara tre lokala exempel där fjärrägare valt att lägga ner verksamheter som inte finns på deras egen hemmaplan och där de inte behöver se dem som sägs upp i ögonen och möta dem i livsmedelsbutiken dagen efter.
Martinsons har också sålts till en fjärrägare och innan den försäljningen genomfördes försäkrade Martinsons sig om att Holmen verkligen skulle fortsätta att satsa i Bygdsiljum och Kroksjön, både på verksamheten och på samhället. Vi får verkligen hoppas att dessa långsiktiga löften hålls.
Martinsons och de tre övriga exemplen är i grunden familjeföretag och har utvecklats av familjerna Martinson, Lundberg, Svensson och Hall. Det finns en hel del skillnader mellan familjeföretag och andra företag. Många av familjeföretagen är mindre än icke-familjeföretag men mer lönsamma. En stor skillnad är familjeföretagens starka ställning på landsbygden där de står för hälften av alla jobb och i vissa delar, exempelvis Västerbottens inland, står de för den största delen av sysselsättningen inom privat sektor.
Familjeföretagen är generellt sett måna om sina anställda och lägger också stor vikt vid sina samarbetspartners. Forskning som gjorts vid Högskolan i Jönköping visar att dessa företag oftast växer långsammare men med god lönsamhet. Men det finns också hinder för familjeföretagen, bland annat brist på kapital och här är det vanligt att fjärrägare med starkare muskler kommer in för att ge utrymme för expansion.
I Skellefteå finns det även många goda exempel på hur detta lett till en bra utveckling. Men som de färska exemplen på fabriksnedläggningar visar så finns det också faror med fjärrägande.
EU satsar hårt på småföretag och idag handlar det om att få dem att växa snabbt. Men forskningen visar att familjeföretagen generellt sett vill växa på ett annat sätt och att den långsammare tillväxten skapar stabilare företag.
Till sist heja alla familjeföretag i regionen och heja också alla fjärrägare som värdesätter den kompetens och drivkraft som finns häruppe i norr och som vill vara goda samhällsbyggare.