Delningsekonomin beskrivs vanligen som den del av ekonomin där användare kan ge varandra tillgång till underutnyttjade resurser mot eller utan betalning. Resurser kan vara allt från ens egen tid till fysiska saker som en bostad. Den här ekonomin blomstrar nu genom digitala plattformar som gör att dessa transaktioner kan genomföras globalt, säkert och med allt större tillit.
Viktigt att förstå kring delningsekonomin är att den sträcker sig från att vara helt ideell till att vara helt igenom kommersiell. Hela spektrat finns representerat.
Hur skulle då den här trenden att koppla ihop olika typer av användare för att dela resurser kunna användas av företag i vår region?
Exempelvis kan man tänka sig att på samma sätt som Uber är ett taxibolag utan egna taxibilar och chaufförer, så skulle maskintillverkare som Ålö och Brokk kunna vara plattformar som kopplar ihop kunder med underutnyttjade maskiner med platser där behov finns. Det skulle kunna vara ett komplement till att bygga och sälja maskiner, men på sikt också bli en viktig affärsmodell.
Man kan även tänka sig att företag som har behov av att deras produkter ska monteras i människors hem skulle kunna vara en plattform för att låta kunderna hitta lokala och certifierade hantverkare som kan sköta jobbet. På så sätt skulle man kunna växa utan att bygga en alltför stor organisation eller växa på nya marknader där efterfrågan inte räcker för att bygga en egen organisation.
Det finns även en del existerande lokala och regionala exempel på företag inom delningsekonomin. I Umeå hittar vi tjänsten Delbar som låter människor dela saker med andra i sin närhet där plattformen löser försäkring och betalning. I Skellefteå finns appen Access Nature som låter människor dela med sig av sina smultronställen i naturen så att andra enkelt kan ta del av naturupplevelser. Helt gratis dessutom.
Det finns givetvis nackdelar med delningsekonomin och den kanske mest uppenbara handlar om hur vi låter människor vara fria att hitta uppdrag via den här typen av plattformar utan att bli utnyttjade av bolag som helt enkelt bara vill kapa kostnader och utnyttja billig arbetskraft. Där kommer det att krävas internationella samarbeten för att hitta lösningar som möjliggör nya anställningsformer, men samtidigt skyddar människor.
Fundera till sist på vilka outnyttjade resurser ni har på ert företag och hur dessa skulle kunna gynna en annan grupp människor. Kanske finns det en ny affärsmodell som kan vara mer lönsam och skalbar än den ni har idag?
Håll utkik efter nästa krönika som kommer att handla om “internet of things”.