Potatisen. Vart ska jag börja? Liten och obetydlig, men ändå monumentalt viktig för oss nordeuropéer. Vad skulle vi gjort utan den? Förmodligen gått under. Den har räddat oss många gånger från dåliga skördar av andra grödor.
Den har ändå en intressant historia den lille krabaten. Ursprungligen från Sydamerika, medtagen hem efter spanjorernas upptåg i regionerna. På många sätt en ideal stapel i dieten, men det dröjde länge och väl innan den var populär bland oss européer, trots dess många positiva sidor.
De tog för givet att det var bladen och blomman som skulle ätas.
Det var till och med så att i Frankrike var potatisen olaglig mellan åren 1748 och 1772. Detta för att många av fransmännen inte riktigt förstod hur plantan fungerade. Det är nämligen så att stora delar av potatisplantan är giftig, fram för allt blommorna. Detta visste inte fransmännen, de tog för givet att det var bladen och blomman som skulle ätas, inte själva knölen som låg under marken. Det var därför vanligt att många blev sjuka och till och med dog av att äta ”potatis”. Den hade därför ett minst sagt osmakligt rykte i hela Frankrike och blev till slut olaglig.
Det var officeren Antoine Auguste Parmentier som var förste fransman att upptäckta att dessa rykten inte alls stämde. Han blev nämligen tillfångatagen av preussiska armén under det sjuåriga kriget med England. Till han och hans medfångars stora förtvivlan insåg de att det endast serverades potatis som mat till fångarna. De insåg ganska snabbt att detta inte var någon obskyr tortyrmetod påhittad av deras fångvaktare, utan det var helt enkelt den billigaste födan som fanns.
Väl återkommen till Frankrike efter krigets slut så skrev Parmentier en uppsats om potatisens många fördelar och hjälpte på så sätt till med dess popularisering i landet, och tur var väl det, för vad hade vi gjort utan pommes frites idag?
William Johansson