I skrivande stund var det drygt en vecka sedan årets upplaga av valborg i Uppsala. Det är verkligen absurt hur stort valborgsfirandet i Uppsala är. Studenterna börjar firandet flera dagar i förväg. Skvalborg, kvalborg, valborg och för de riktigt ihärdiga; finalborg. Uppsalas 13 nationer håller i en gigantisk mängd med aktiviteter och det är fullspäckat schema i fyra dagar i sträck.
Men vad gör man efter valborg? Hur kommer man tillbaka till vardagen och studierna? Jag menar, fyra dagar med så högt tempo och så mycket partaj sätter sin prägel. Oftast är man rätt sliten den 1 maj, och det är inte alltid lätt att vara produktiv. Men för mig finns det åtminstone en syssla som alltid fungerar, nämligen matlagning.
Oftast är man rätt sliten den 1 maj, och det är inte alltid lätt att vara produktiv.
Så där stod jag i köket den 1 maj. Jag tänkte mig en storslagen middag och sedan massvis med matlådor som skulle räcka länge och väl. Då hade jag ju faktiskt lyckats med någonting produktivt. Jag gick till Ica och på vägen bestämde jag mig för en riktigt kryddstark chili con carne. Med hjärnan på halvfart så strosade jag runt och fyllde varukorgen med ingredienser för drygt 300 kronor, nu skulle det göras riktigt mycket mat.
Väl hemma så satte jag igång, och insåg snabbt att jag hade kraftigt överskattat kökets kapacitet och kraftigt underskattat hur mycket jag handlat. Jag kan säga att det tog två stora stekpannor, två och en halv omgångar och ett flertal timmar innan jag var klar. Det blev så fruktansvärt mycket chili con carne att jag trodde det skulle bli min undergång. Halvvägs genom paketerandet av matlådor kunde jag konstatera att totalvikten hade uppkommit till fyra kilo. Jag bestämde mig för att jag var tvungen att bjuda bort resten, till mina korridorsgrannars stora glädje. Allt som allt blev det en rätt lyckad ”dagen efter valborg”. Lite mycket matlagning bara.
William Johansson