Jag gick längst med den soldränkta cykelvägen med musiken klingandes i mina öron och tankarna på någon helt annan plats. Det var då han ropade på mig. Den där okända mannen som satt på träbänken vid vägen. Jag tog av mig hörlurarna och frågade vad han ville. ”Vet du varför svenskar firar midsommar?”, sa han och kisade mot mig för att inte bländas av solen.
Jag svamlade någonting om att det förmodligen var en gammal tradition och att det hade någonting med sommarsolståndet att göra. Mannen på bänken såg fundersam ut. ”Men vet du hur länge ni svenskar har firat midsommar då?”
Jag hade ingen aning och svarade att det förmodligen har pågått rätt länge, säkert flera hundra år. Han blev tyst en sekund innan han fortsatte. Han berättade att han ställt den frågan till ett flertal personer, men ingen tycktes veta varför eller hur länge midsommarfirandet har varit en svensk tradition. ”Det är jättekonstigt att ni inte vet mer. Ni verkar inte bry er så mycket om era traditioner.”
Han jämförde med hur det såg ut i hans hemland. Där fanns det ett stort antal fester och traditioner som hela befolkningen firade. Men till skillnad från de personer han frågat i Sverige, så var det viktigt att ha koll på när traditionerna uppstod och varför det firades.
Jag funderade på vad han hade sagt och några dagar senare diskuterade jag frågan med min lillasyster. För henne var det en självklarhet att fira midsommar, men varför vi gör det var en annan femma. ”Vi gör det för att det är mitt i sommaren då tror jag, men jag gör det mest för det är kul. Man får ju leka massa lekar och vara med kompisar och ha roligt hela dagen.” Och så här i efterhand så hade min lillasyster helt rätt. Det var rätt kul och jag fick vara med en hel del kompisar. Så på så sätt är midsommar rätt bra ändå, oavsett varför vi firar det.
Ingen tycktes veta varför eller hur länge midsommarfirandet har varit en svensk tradition.
