Den finns bland oss hela tiden. Bland våra barn, vuxna och äldre. Vikthets och utseendefixering.
Vi lever i ett utseendefixerat samhälle med helt sjuka kroppsideal. Kvinnor ska vara smala som stickor, men ändå kurviga. Männen ska ha magrutor. Vi duger inte längre så som vi är födda, vi måste operera oss för att bli perfekta. Begreppet normalvikt existerar inte längre. Modellerna är underviktiga och i media framställs det som något vackert.
Modellagenturerna står utanför ätstörningsenheterna och raggar nya modeller, förstör livet för unga människor som försöker skaffa sig en framtid.
Övervikt kan vara farligt och leda till många sjukdomar. Det talas det om hela tiden.
Undervikt normaliseras, trots att det inte heller är bra. Vad beror det på? Är det för att det är fler män som lider av hjärt-kärlsjukdomar än av anorexia?
En hälsosam livsstil behöver inte nödvändigtvis handla om att äta sallad varje dag och träna på gym flera timmar. Det kan vara att äta vanliga måltider med sallad till, och sedan gå några promenader i veckan. Njuta av naturen. Äta kladdkaka ibland. Njuta av livet och det behöver inte vara mer extremt än så.
Mår du bra av att träna på gym, gör det! Tränar du för vad andra ska tänka om dig, gör det inte.
För många år sedan försökte jag leva upp till samhällets normer. Jag vill aldrig dit igen. Idag är mitt mål att bli hälsosam genom motion och bra mat, inte genom självsvält och tårar.
Min önskan vore att unga människor som växer upp i dag får lära sig att de duger som de är, oavsett utseende och kroppar. Att det är viktigare att fokusera på den inre skönheten än den yttre.
Att de ska vara nöjda om de har helt fungerande kroppar, och inte svälta sig så att de en dag riskerar att få benskörhet, bli sterila och kanske till och med dö.
Livet är här nu, inte tio kilo bort!
Johanna Wallmark Vetander