Så var då semestern över för den här gången. Det har byggts altaner, semestrats i stuga, körts runt på loppisar, och visst har en och annan dag tillbringats i favoritfåtöljen med fötterna i högläge, men mest av allt har vi umgåtts fasligt mycket med folk vi tycker fasligt mycket om.
Flottkonserterna har vi missat men allsången på Nordanå klämde vi in ett par kvällar av. Stadsfesten, nja där lockade inte så mycket, men Trästock däremot fick även i år ta emot såväl min kärlek som mina pengar.
Vädret, säger ni? Jovars, nog har vi haft väder alltid. Stundtals har det varit så inni hellpottis mycket väder att man knappt velat gå ut, medan andra dagar varit av mer tilldragande karaktär. Vädret är naturligtvis viktigt, ju bättre desto trevligare och enklare, men det är dock inte allena avgörande för huruvida min semester blir bra eller inte.
För mig är semester mest av allt att jag inte behöver vara på jobbet. Under fyra veckor har jag tillgång till dygnets samtliga 24 timmar och kan mer eller mindre styra min vardag efter egen pipa.
Visst behöver jag fortfarande både tvätta kläder, skura toalett och laga mat, men det går göra lite sådär när utrymme gives eller andan faller på, eller som fallet varit ett par gånger i sommar, strax innan barnbarnen kommit på besök, men i övrigt är tiden min och ingen annans.
Frukosten kan vänta en stund medan jag morronpratar med katten Frasse, som nyss passerade sin 80-årsdag, och kollar av nattens nyheter på telefonen.
Livet är ända rätt bra på det stora hela. Jag har faktiskt ingen anledning att beklaga mig, oavsett vilka braskande skandalrubriker som kastas emot mig från alla möjliga håll. För håll med om att ibland är det rätt skönt att bara stänga av.
Torbjörn Häggmark
Stundtals har det varit så inni hellpottis mycket väder att man knappt velat gå ut.