Sommaren är en årstid full av njutbara saker och ting. Ledigheter, sol, bad, resor, utemiddagar, spontanutflykter, jordgubbar, släktsammankomster, festivaler, blommor … ja, helt enkelt massor med trevligheter som alla borde bli kvittrande glada och positiva av. Men det kan ju faktiskt gå överstyr också och då är det lätt att börja störa sig på allt glatt och roligt istället.
I radioprogrammet ”Satsommar” har de i sommar tagit fasta på alla de där grejerna som kan vändas till något negativt om de kommer i för stora doser eller om man helt enkelt inte är en del av dem. Jag menar, hur kul är det att sitta på jobbet och se bild efter bild från varma, sköna stränder? Eller veta att ”alla” är på den där fantastiska konserten eller festivalen som man själv inte fick biljetter till?
Mitt favoritinslag i ”Satsommar” har varit den så kallade störningsjouren. Där får lyssnarna ringa eller messa in sådant de stör sig på, oavsett om det är sommartid eller inte, och så ska programledarna tillsammans med inbjudna gäster försöka komma med lösningar och under sommaren har vitt skilda ting avhandlats.
En kille tycker det är extremt jobbigt att titta på film med kvinnligt sällskap som drar handen genom håret och sedan släpper hårstrån på golvet. Egen kommentar: Efter många varma dagar med uppsatt hår i badfrisyr skulle jag inte vara rätt filmsällskap för den där killen.
En annan kille blir arg bara av att tänka på meningen ”… var det bra så?” som kassören brukar yttra före betalningen. Egen kommentar: Han har en poäng. Vill man köpa något mer borde man rimligtvis ha tagit med det till kassan också. Eller själv tillägga att man vill köpa en dosa snus.
Signaturen ”Spöket” drivs till vansinne av påslakan som saknar öppningar för händerna längst upp på ena kortsidan. Egen kommentar: Ja, det är sjukt irriterande.
Vad stör du dig på då? Kanske folk som stör sig på saker och sedan skriver en krönika om det?
Jag lovar att jag ska sluta nu.
Det kan ju faktiskt gå överstyr också.